Ett av mina favoritprogram är Mord i Sinnet (Wire in the Blood). När man läser sådana här artikar, om sjuåringen som bröt sig in på ett zoo i Alice Springs, slog ihjäl djur och kastade dem till en krokodil, så undrar man om det kan vara en av Tony Hills (om han funnits i verkligheten) framtida patienter... Personalen på djurparken säger att ungjäveln (min benämning) skall vara glad att inte krokodilen slök honom också.
Plötsligt framstår min barndoms försyndelser som småsaker. Som när jag kom på att bryta av alla knopparna på farmors otroligt vackra rhododenron och sedan stoppa dagvattenbrunnen full med knopparna och kompletterande vedträn så det blev stopp. Även om farfar för första och enda gången var riktigt, riktigt arg på mig. Det var nog tur att jag gått med min kompis på Vi på Saltkråkan på Folkets Hus när försyndelserna upptäcktes. Farfar hade hunnit lugna ner sig när jag väl kom hem.
Men när man börjar döda smådjur och njuta av det, då bör nog psykologerna kallas in.
2 kommentarer:
Yep, det finns studier som visar att barn som saknar empati för djur ofta eskalerar till andra våldsbrott. Vill minnas att man gjorde en sån studie på ett antal "skolmassaker"-förövare i USA och kunde se att de hade en historia av att skada djur som underhållning.
Ja, att vid sju års ålder inte kunna känna tillräcklig med de mindre djuren verkar ju lite alarmerande. Å andra sidan blev nog krokodilen väldigt glad. ;)
Skicka en kommentar