Sjöng kriminalkommissarien som skulle gå i pension efter 30 år inom polisen, i TV-serien Five Days. Så skall jag nog se det, jag också. Klockan är 48 minuter in på mitt nya liv. Och jag skall gå och lägga mig i stället för att blogga med vin i kroppen. MEN jag kan ändå inte låta bli att dela ut gårdagens ros och tistel:
Gårdagens ros går till alla er som slöt upp för "en öl efter jobbet". Ett tag kändes det som om vi var förflyttade tillbaka sisådär en sju-åtta år i tiden. Jag är så glad att ni kom, allihop och det värmer verkligen en natt som denna att ha fått tillbringa ännu en kväll i ert sällskap. Det är INTE den sista! :)
Gårdagens tistel går till arbetsgivaren som efter så många år, nästan 14, inte ens kunde uppmärksamma att man slutade med en liten blomma. Nu var det tydligen upp till kollegorna att uppmärksamma dem som skulle sluta vilket ledde till en absurd situation där vissa fick rummen översvämmade med blomsterkvastar och presenter och vissa bara fick ta sin väska, stänga dörren och gå. Rena gymnasiementaliteten. Faktiskt rätt absurt.
Men, nu är det morgondag och jag skall börja med ett par timmars skön sömn.
5 kommentarer:
Jag väljer att säga grattis till det nya livet. Spännande. Men tänk att de där fackliga arbetsgivarna aldrig lär sig sånt som de försöker lära andra. Fascinerande.
Ja,
Visst är det fascinerande... Men, men, nu är det framåt som gäller. Först skall jag nog vila lite dock... Livat igår...
Jag är verkligen inte förvånad. Numera är jag aldrig det när det gäller dem, mest besviken. Men vet du vad, det är inget att reta upp sig på. Vi ska lägga krutet på vår framtid nu.
Nej, det är väl ett utslag av att den enda handen inte vet vad den andra gör. Rakt igenom hela hanteringen verkar det som.
En tistel? Det räcker ju inte med ett helt knippe!!! DLM
Skicka en kommentar