Nu har dom börjat cirkulera, mejlen som uppmanar oss att skriva till Pirate Bays annonsörer för att hota dem att inte annonsera på den nämnda sajten. Gemensamt för de protestbrev jag tagit del av är att inget av dem riktar sig åt rätt håll, nämligen mot polismyndigheten eller åklagaren som inte sekretesstämplat bilderna. Nej, det skribenterna är förbannade över är att offentliga material lagts ut på Internet utan att censurera dem först.
Det sorgliga i det hela är att dessa människor som säkert anser sig vara moralens väktare, goda människor som bryr sig om barnens anhöriga, gör reklam för förundersökningsmaterialet, Pirate Bay och hur man får tag i det.
Pirate Bay har gjort ett utlåtande som jag tycker är bra. Där ber dom också om ursäkt för hur deras moderator uttryckt sig. (Vilket inte urskuldar det hela.) De lyfter också att när media och dessa moralens väktare började gapa om att offentligt material fanns att tillgå på Internet så hade 100 personer laddat ner det. När TPB skrev sitt inlägg var siffran uppe i 20 000.
Att då hålla på och uppmana till annonsbojkott när man själv ständigt annonserar för var man hittar underlaget, känns minst sagt lite mystifistiskt, som väl Nasse skulle sagt. (Eller om det var Puh?)
Man skulle ju önska att energin kunde riktas åt rätt håll, men jag antar att TPB är ett mycket tacksammare mål för ens ilska än polis och åklagare. Eller offentlighetsprincipen om det nu är det man i någon slags antidemokratisk ordning vill få bort.
Jag tycker att man kan lägga ut alla förundersökningar direkt på polisens hemsida. Sedan är det upp till polis och åklagare (är osäker på exakt deras rollfördelning här) att hemligstämpla det som man bedömer omfattas av sekretess.
Rekommenderar för övrigt bloggaren Joshs lysande inlägg, som visar att saker och ting sällan är svarta eller vita.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar