Fy på mig! Och hurra för mig!

Jag har tydligen brutit mot någon slags policy på jobbet. Detta vågar jag erkänna trots att vi står inför neddragningar. Jag har genom åren varit så busig att jag i stället för att använda min (jobbets) fina laptop när jag jobbat hemma så har jag suttit vid min stationära, privata dator. Där har jag följdaktligen sparat en del material. Ungefär som jag har en del böcker tillhörande jobbet här hemma. Ibland jobbar man bäst hemma där man inte blir störd. I synnerhet om man som jag har ett jobb som går ut på att tänka, läsa och skriva en hel del.

Nu har ju som bekant hårddisken kraschat. Jag tillhör ju dessa som inte gärna givit mig in innanför skalet på datorn. Det är ju lite läskigt. Tänk om man har sönder något. Men ibland har nöden ingen lag. Sist det begav sig fick jag hjälp av snälla Sara. Hon tipsade nu om att köpa en adapter. Så jag for iväg till ComputerCity och investerade i en stycket adapter à 249 kr. (Kände mig inte alltför korkad, vilket man ju annars gärna gör i kontakten med IT-experter, då till och med försäljaren fick be sin kollega om råd...)

Hem för att försöka rädda innehållet i hårddisken. Hårddisk nummer två funkade ganska bra trots det nedra Vista som bara ställer frågor och hindrar mig från att göra det jag vill. Ettan funkade inte alls... In med hårddisk nummer två i gamla datorn för att försöka öppna nummer ett med hjälp av XP istället. Ingen kontakt. Kontakt med Sara som bollade vidare till experten Mattias. Han trodde XP borde hjälpa bättre. (Och tipsade liksom Sara alltid gör om att använda Linux i stället. Lovar att testa när allt detta är över!)

Iväg till jobbet med hårddisken och adaptern men där har jag ju inte administratörsrättigheter. Snälla IT kanske kunde hjälpa? Nej, inte om man brutit mot deras regler och vad hade jag med jobbdokument i hemdatorn att göra? Fy skäms! Fick dock tipset om hur man förvandlar en hårddisk från master till slav. Här skulle jag kunna göra skojiga liknelser med människor men detta är inte en ekivok berättelse. Konstaterar dock att det där med switch kanske funkar både här och där. ;)

Hem igen med hårddisken där jag med hjälp av den lilla, lilla plastpluppen lyckas göra den fungerande andrahårddisken till master i gamla datorn. Men ack, här finns ju bara en plupp! (Det är inte som med de gamla kassettbanden som man gjorde överspelningsbara med tejp?)

Har jag tur så är det dock det enda som behövs. Värmlänningen i mig räknar med att i morgon kväll ha tillgång till alla sina dokument igen, privata som jobbmässiga. (Sen blir det inköp av en stycket extern hårddisk med kontinuerliga backuper.) Närkingen trycker jag tillbaka ett tag, i malligheten över att ha lärt mig mer om IT-teknik på en vecka än i typ hela livet. :)

Och nu skall jag skriva en artikel om nya diskrimineringslagen. Nog bäst att mejla över den bums till jobbet, nu när jag tänker bryta mot policyn igen...

Uppdatering: Hacker-Anna-Karin har löst problemet! Även min laptop har ju en masterhårddisk. Alla dokument räddade och jag är nog nästan lika lycklig som modern till den modige 10-åringen på fjället när han återfanns.