Ofta är det en låt som liksom tar sig igenom bruset och når fram. En slinga som fastnar. Nu senast var det när den lille mannen och jag tog en kaffe i Kungshallen. Jag var på ett särdeles dåligt humör och satt väl mest och surade. Då bytte personalen skiva i spelaren och afrikanska rytmer med en fransk stämma letade sig in där i det tjuriga.
"Je pense a toi, mon amour, ma bien aimee
Ne m’abandonne pas, mon amour, ma cherie."
Hem, Googla och beställa! Så nu väntar jag på skivan med Amadou et Mariam.
Ikväll spelar dom på Konserthuset i Stockholm. Synd att man inte fattade det tidigare.
4 kommentarer:
Jag hörde dem på konserthuset i Göteborg i går! Underbart! (Men de var faktiskt ännu bättre på Musikens hus för tre år sen ...)
Lyllos!
Nå, jag ser åtminstone fram emot att få skivan från Cd.on. När de nu lyckas leverera..
Många skivor blir det... snart kommer tre med Katie Melua... DLM
Spännande! :)
Skicka en kommentar