I vilka politiska läger och schatteringar brukar man återfinna personer med sådana åsikter?
Man undrar vad föräldrar som flytt från fattigdom och förtryck skall göra med sina barn när de kommer till den folkpartistiska staten Sverige. Lämna ifrån sig ungarna permanent till någon mer upplyst person, som kan hjälpa dem med läxläsningen?
Pappa serverar saft till mig (stående), min kompis Ann-Sofi och syrran, som tagit ut nappen ur munnen, på rastplats någonstans mellan Karlstad och norska gränsen. Sommaren 1981.
Min fine, kloke humanistiske far, världens bästa pappa, som aldrig lärde sig skriva ordentligt i skolan, som skrev som en kratta och lärde sig stava först när han blev ordförande i metallklubben och tvingades föra protkoll vid fackmötena. Skulle han ha övervägt om han var lämplig att bli vår pappa?
Ibland får jag ont i magen av att leva i ett land som styrs av elitister som Jan Björklund. (Karln själv har väl inte ett enda högskolepoäng?) Vad är nästa förslag? Att människor med lägre betyg skall ha en halv röst i riksdagsvalet?
2 kommentarer:
Det blir ju lite dumt när man har välutbildade föräldrar som för det mesta klarar av läxläsningen, men som inte tvingar en att läsa tyska som språkval på högstadiet bara för att de gjorde det och därför får lite problem med att förhöra dottern på franskaläxan. Eller om föräldrarna är samhällsvetare och ungen älskar matte. Då hjälper det inte att vara välutbildad för föräldrarna har troligen förträngt allt som har med andragradsekvationer att göra.
Minns t ex när pappa försökte hjälpa mig med att räkna bråk... Han var van vid en helt annan uppställning än den "trappa" jag lärt mig och det gick givetvis inte alls... Tror förresten att syrran, 11 år yngre, fick lära sig ännu ett annat system... Som jag knappast kunde hjälpa med...
Skicka en kommentar