På DN:s ledasida skriver Hanne Kjöller att Kd:s förslag att ge folk rätt att jobba till 72 är bra. (Artikeln heter Gamla igår - unga idag och går inte att finna på hemsidan.) Jag håller med, det är förmodligen vad som kommer krävas i framtidens arbetskraftsbrist. Däremot så går Kjöller vilse när det gäller denna föreslagna rättighet. Som så ofta är det arbetsrätten som förblindar henne. De över sextiofem skall enligt henne inte kunna "bita sig fast i skrivbordet" genom en lagstadgad rätt att fortsätta till 72. (Då riskerar man att verksamheten inte får in "nytt blod".)
Det Dagens Nyheters ledarsida förespråkar är alltså inte alls någon rättighet att jobba till 72 års ålder utan en möjlighet för arbetsgivare att erbjuda detta om de känner för det. Det är en väsentlig skillnad och handlar inte längre om arbetstagarens rättigheter utan om arbetsgivarens.
Det Dagens Nyheters ledarsida förespråkar är alltså inte alls någon rättighet att jobba till 72 års ålder utan en möjlighet för arbetsgivare att erbjuda detta om de känner för det. Det är en väsentlig skillnad och handlar inte längre om arbetstagarens rättigheter utan om arbetsgivarens.
DN menar sålunda att människor mellan 65 och 72 skall diskrimineras utifrån sin ålder genom att undantas från lagens regler om turordning. Det skulle vara intressant att veta vad nya Diskrimineringsombudsmannen tycker om ett sådant förslag. De skall nämligen särskilt jobba med åldersdiskrimineringen, läste jag häromdagen i en intervju med Katri Linna.
Nej, endera så förlänger man vår tid i arbete, där alla skall behandlas lika, eller så får man väl hitta andra personer att anställa. T ex den stora andel invandrade personer som aldrig får några jobb enbart p g a sina efternamn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar