Idag på styrelsemötet ringde min telefon. Med thailändskt landsnummer. Bäst att svara om det var något viktigt. Alltid lika käcka, no-nonsense Mamma i andra ändan, men på rösten hördes att det var något som inte var som det skulle. Man hinner tänka mycket på några sekunder, medan hon försöker hitta orden. Orden för hur man berättar för sitt barn, på andra sidan jordklotet, att man ligger på sjukhus och snart skall opereras akut. Iskylan som griper tag i det vuxna barnet, huvudet kristallklart men kroppen alldeles skakig. Beskedet som kastade mig tillbaka till mars för snart åtta år sedan då pappa ringde för att berätta att hans bröstsmärtor var något värre än en efterhängsen förkylning. Så trots min agnostiska läggning sjöng jag extra högt i Stilla Natt, en av Mammas favoriter, ikväll på julglöggen hos Gudrun och Jacques. För vår tuffa lilla mamma som snart ligger på operationsbordet. För att allt ska gå bra och att det snart serveras ärtor och punsch på ranchen där nere igen. Vårt mest koncentrerade hopp kommer att vibrera i rymden mellan Sverige och Thailand inatt.
2 kommentarer:
Mm, tänkte på dig efter telefonsamtalet igår. Tror inte jag riktigt greppade det heller först när du sa det. Jag hoppas att allt gått bra såhär långt. Extra kramar till dig!
Tack för omtanken, Sara. Ja, operationen verkar i allafall ha gått bra och vi väntar på ytterligare besked.
Skicka en kommentar