måndag 28 december 2009

00-talet

00-talet. Ett konstigt ord. Ett konstigt årtionde, fyllt av motsägelser. Ett årtionde som präglats av stor lycka och många fantastiska stunder men samtidigt av djupaste sorg och stora katastrofer.

00-talet hade knappt hunnit börja, jag hade knappt hunnit återvända från mitt mastersår i Skottland, innan vår fine far blev sjuk och dog från oss med bara ett par veckors varsel. Ibland kan jag tänka att han, fackföreningsmannen, på det sättet slapp se annat elände ske runt om oss. Såsom Högeralliansens maktövertag och snabba nedmontering av fungerande arbetsmarknadsinstitutioner som Arbetslivsinstitutet, a-kassan och Arbetsmiljöverket. (Som allt skedde i ’Arbetslinjens’ namn, ironiskt nog.) Samtidigt grämer det mig att han aldrig fick vara med om den stora lyckan som kom in i mitt liv ett par år senare, julen 2004. Då när jag mötte kärleken utanför Hälls konditori i Örebro. Jag tror nämligen att Pappa och lille mannen skulle trivts alldeles ypperligt tillsammans. När hundratusentals människor drabbades av tsunamin drabbades jag av kärleken. Som sagt, oo-talet var motsägelsernas decennium.

Inför nyåret och det nya 10-talet kommer jag att försöka göra nedslag i 00-talet. Jag har intentionen att inte bli alltför långrandig och skall försöka begränsa nedslagen till högst 2 000 tecken. Det hela kommer ske i välbekant stil genom att jag presenterar olika händelser, skeenden eller företeelser. Varje inlägg kommer dessutom att avslutas med någon slags spaning inför 2010-talet.

Då detta är en blogg ger det dessutom utrymme för flexibilitet. Om någon av läsarna av denna blogg känner att jag missat något ämne, eller själva vill lyfta något så skicka en kommentar via kommentarsforumet eller på mejl så blir krönikan över oo-talet kanske dessutom lite mer dynamisk.

Inga kommentarer: