Det är så ända in i Nineve kallt ute! (Lille mannens mormor brukade använda uttrycket om Nineve. Något för Språket i P1.) Kanske inte på termometern men i luften. Rått, kallt, mörkt. Anders Sparring påstår att våren är på väg och idag sjöng talgoxarna i parken när jag var på väg till tunnelbanan. Och var det minsann inte dagsljus när jag gick från jobbet. Men det är kallt. Det är det enligt min kollega i Kroatien också, där det tydligen snöat. Ändå önskar jag mig tillbaka till den där sköna vårveckan vi hade där, när vi bara var och inte ens idde göra några utflykter. Ovan syns en skönt, slapp lunch i solen i gamla hamnen i Dubrovnik. Med alldeles nyfångad, mumsig bläckfisk och musslor. Vad gör man egentligen här den här tiden på året?
4 kommentarer:
I dag måste jag tyvärr meddela att jag tar tillbaka mitt påstående om våren. Permafrosten är på väg, ska det heta, det är ju så in i N-ve kallt ute.
Aj då,
Jag som liksom kände någon slags tröst i ditt kungörande att våren ändå var på väg.
Och fem minuter på gatan utanför jobbet inväntade lunchsällskapet ledde nästan till förfrysning av benen, och då har jag långkalsonger på mig...
Kan rekommendera London. 10 grader och en promenad i Hyde Park, kanske kan vara nått? ;P
Tssss, London... Det är säkert grått och vått och och alldeles underbart...
Skicka en kommentar