Via Kaffepulver påminns jag om vad jag glömde blogga om härförleden. Kristina Alvendals försök att riva upp beslutet att blåklassa TryggHansa-huset på Kungsholmen eller Åhlénshuset i City. Bara för att Alvendal tycker det är fult tycker hon att Stadsmuseets sakkunniga har fel. Johan Wirfält har sammanfattat det hela på ett förtjänstfullt sätt.
Är det inte intressant när politiker försöker vara experter och köra över de faktiska experterna. Jag har jobbat hela mitt liv inom medlemsstyrda organisationer så jag vet precis vad det innebär när allmänt tyckande för styra över vad man som expert tycker sig ha belägg för.
"Trygg Hansa-huset kan på intet sätt motsvara Plan- och bygglagens intentioner om skydd för en byggnad särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”,
skriver stadsbyggnadsborgarrådet Alvendal beskäftigt. På vilka grunder baserar hon detta tyckande? På vilket sätt är hon, som jurist, mer lämpad att avgöra detta än Stadsmuseets personal? Hur skulle Stockholm se ut om Alvendal fick bestämma? Hela stan som Äppelviken eller Hammarby Sjöstad?
"Åhlénshuset kan man också ifrågasätta. Jag tror inte att stockholmarna i gemen har samma respekt för Åhlénshusets utformning som man har för exempelvis slottets."
Nä bevare oss för klåfingriga, prusseluskiga moderatkärringar som tror sig veta allt om allt och dessutom utser sig själva till något slags skönhetsråd. Jag anmäler mig härmed till ockupation om så skulle bli aktuellt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar