Idag jämförs Konstfack på Svenska Dagbladets ledarsida med Hitler. Ledarskribenten själv tycker jämförelsen är "plump" och "gräsligt osmakligt" men gör den ändå. Antar att hon ansett det vara en lämplig jämförelse trots detta.
Och jag som igår sa till min man att det nog var lite väl starkt att jämföra folkpartisters rop på konstcensur med tredje rikets vilja att bestämma vad som var konst eller ej. Borde ju ha insett att i ett land där det är helt OK att kalla kritik mot Israels krigshandlingar för antisemitism och att blanda samman alla som står till vänster med "vänsterextrema grupper" så är väl det mesta tillåtet i debatten.
Än så länge vill säga. För snart kommer vi väl att ha ett samhälle där det är helt OK att kalla ledaren för ett uttalat antirasistiskt parti för antisemit men inte tillåtet att demonstrera mot nazister i Salem. Där det är helt OK att skildra profeten Muhammed i bild som en hund men inte tillåtet med fri konst.
Eller lever vi redan i det samhället?
Uppdatering: På lunchen tar jag mig tid och kollar in nya Second Opinion och finner denna artikel om "Konstfacksbråket". Och genast så känns marsmörkret lite lättare att bära. Oj vad det känns som om vi behöver sådana här initiativ! Ser fram emot att läsa Second Opinion.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar