När jag tänker på det. Bob Hansson konstaterade i veckan som gick att det finns fler homo- och bisexuella i Sverige än det finns Kristdemokrater. Det är svårt att veta hur många som är homo- och bisexuella i Sverige då det handlar om hur man definierar detta. Är det personer som lever tillsammans med någon av samma kön? Då går ju alla bisexuella i heteroförhållanden bort. Är det personer som ibland har sex med folk av båda könen. Då är förmodligen andelen mycket högre, utan att personerna definierar sig själva som homosexuella, eller bisexuella. Är det bara dem som praktiserat samkönad tillvaro? Ja, då blir summan förmodligen mindre.
Det handlar helt enkelt om någon slags personlig avvägning av hur man praktiserar sitt samliv, vem har man relation med och vem har man sex med; hur man identifierar sig själv, vad man känner sig som; och vilken preferens man har, vad man gillar och föredrar?
Men det är nog inte alltför djärvt att konstatera att det åtsminstone rör sig om fler personer än som brukar rösta på Kristdemokraterna, och väsentligt fler än vad som säger sig vilja göra det i nästa val. Förmodligen går det två HBT-personer på varje Kristdemokrat. Detta parti som i många år blockerat alla möjligheter för samkönade att gifta sig med varandra. Och deras partiledare (med talskrivare) har mage att sitta och prata om valfrihet och att staten inte skall lägga sig i människors beslut vid köksbordet. Eller det kanske är så att homo- och bisexuella, i Göran Hägglunds idévärld, inte fattar sina beslut vid köksbordet, dessa liderliga sex maniacs!
En liten man nära mig funderar också över vilka verklighetens folk är och kommer fram till att det nog rör sig om strax kring fyra procent... Snacka om att försöka göra norm av ett litet fåtal!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar