Idag drar Svenska Dagbladets ledarredaktion, företrädd av Per Gudmundsson, paralleller mellan nynazister och islamister. För att fånga våldsamma islamister (ca 100 i Sverige enligt Gudmundsson) så måste man övervaka alla islamister (ca 1 500 enligt samma källa). Som islamist får man helt enkelt tåla att Säpo övervakar och förföljer en för sådant som andra individer gör/gjort/tänkt göra. (I Sverige finns ca 350 000 muslimer.)
Låt oss jämföra Gudmundssons resonemang med en annan religion med politiska inslag. T ex Kristendomens katolska gren.
På Irland (både i republiken och i Nordirland) är en stor del av befolkningen katoliker. I frihetskampen/terrorismen (välj själv) mot protestanterna bildades rörelsen IRA, den irländska republikanska armén. Inom IRA och katolska kyrkan fanns ett antal våldsamma kristna med en politisk agenda att ta herravälde över Irland. Låt oss sedan applicera denna ståndpunkt från Gudmundsson på dem:
Alla katoliker med en politisk agenda var inte våldsmän men som katolik med en politisk agenda fick man helt enkelt finna sig i säkerhetspolisens intresse. Alternativet vore att fängsla oskyldiga."Alla nynazister är inte våldsmän, men den som blir nynazist får finna sig i Säpos intresse. Alternativet vore att fängsla oskyldiga."
Här får vi dock problem. Hur skiljer man en katolik från en katolik med en politisk agenda? Hur skiljer man en islamist från en troende muslim eller muslim i största allmänhet? Hur skiljer en nynazist från en högerman? Klädsel? Val av litteratur? Vänner? Val av kyrka/moské/samlingslokal?
Därför kommer de av Per Gudmundsson omhuldade bevakningsmetoderna att drabba just oskyldiga enbart på grund av deras tro. Men i den borgerliga ledarsidans värld är det väl sådant man får tåla om man är religiös och/eller politiskt aktiv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar