När man läser sådant här, om hur Anders Eklund våldtog och mördade 10-åriga Engla Juncosa Höglund för att hon "mopsade upp sig" när han skulle bestämma över henne så får man verkligen lägga band på sig för att inte bli en dreglande dödsstraffsförespråkare. Tanken på öga-för-öga kommer som en reflex i ryggraden och man vill bara att mannen i fråga skall skändas på samma sätt, känna samma rädsla som Engla, samma förtvivlan som Englas mamma måste göra när hon sitter där i rätten och hör hur hennes barns sista minuter i livet blev.
Nu är jag ju emot dödsstraff, öga-för-öga och hämnd. Tror inte det funkar. För någon av parterna, särskilt inte för staten. Däremot kan man ju fantisera. Men jag kan faktiskt inte komma på något som skulle få Anders Eklund att sona sitt brott. Dels tror jag inte han är kapabel att känna på samma sätt som vi andra, dels kan jag inte komma på något som skulle skada lika mycket.
Kanske förbjuda ätande av pizza och skräpmat och bara servera groddar och bönor till honom resten av livet? (Det skulle säkert göra honom gott, men skulle han gilla det?)
Ibland önskar man att John Ajvide Lindqvists slut i Låt den rätte komma in kunde utspelat sig där på vägen i Dalarna. Att Eklund gått samma öde till mötes som lille Oskars mobbare. Men sådant händer ju bara i sagorna. Här i verkligheten får vi nöja oss med att låsa in karln på förhoppningsvis obestämd tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar