Svenska Dagbladet har intervjuat en statsvetare, Elin Bjarnegård, om situationen i Bangkok, nu när rödskjortornas ledare gett upp och en del av de mest militanta tänt eld på hotell och köpcentrum. Frågan är om det är journalisten som återgett Bjarnegårds svar på ett konstigt vis, eller om det är Bjarnegård som uttrycker sig underligt.
Enligt Svenskan säger Bjarnegård följande:
1. "Långsiktigt är det inte positivt att det slutar utan förhandlingar, att den ena sidan bara måste ge upp. Det spär bara på de klagomål som den röda sidan redan har och som är anledningen till att de står där."
Samtal har såvitt jag förstår förts mellan regeringen och rödskjortornas ledare och regeringen Abhisit har gett efter och gått med på att utlysa nyval och upplösa parlamentet ett år tidigare än vad som annars hade varit aktuellt. Vad menar Bjarnegård med att det hela slutar "utan förhandlingar"? Demonstranterna verkar ju fått gehör för sina krav, förutom dem att utlysa omval omedelbart. (Vilket väl knappast är görligt rent praktiskt.)
2. "Det som har hänt är att när de partier som står rödskjortorna nära har vunnit val har de gula sagt att valen inte varit rättvisa och så vidare. Det är likadant på båda sidor. När de röda har vunnit valen har de gula demonstrerat och tvärtom."
Vad menar Bjarnegård med "och tvärtom"? De gula har mig veterligen inte vunnit något parlamentsval de senaste... ja, 15-20 åren? Att Thailand nu har en koalitionsregering som accepteras av de gula beror inte på att dessa partier vunnit något val tillsammans. Istället kunde regeringen bildas efter att det vinnande partiets ledare dömts för valfusk i en högst ifrågasatt dom från förvaltningsdomstolen och andra partier närstående Thaksin gick med på att bilda koalition. I valet där innan vann Thaksin men störtades i militärkuppen 2006.
Thailändsk politik präglas av en mycket vanligt problematik bland unga demokratier. Nämligen att de olika sidorna inte respekterar valresultaten. Särskilt svårt verkar den "upplysta" medelklassen i mer urbana miljöer ha det. då de inte riktigt vill acceptera att landsbygdsbefolkningen lever under andra villkor och röstar på andra ledare. Om det dessutom finns oansvariga ledare som eldar på denna känsla av att valfusk måste ha ägt rum är risken för kravaller överhängande. Vi kan se det i Thailand med gulskjortornas demonstration hösten 2008 och vi har sett det i Moldavien och i Mongoliet samma år. I Mongoliet ledde oppositionsledarens (nuvarande president Tsakhiagiin Elbegdorj) uppvigling till att folk eldade upp det vinnande partiets högkvarter. I Moldavien stormades parlamentet.
Så Bjarnegård har självklart rätt i att enda vägen framåt för Thailand är att rättvisa val genomförs och att alla parter accepterar dessa resultat utan att ta till gatorna.
2 kommentarer:
Svar från Elin Bjarnegård:
Tack för dina synpunkter och frågor! Institutionens omvärldsbevakning hittade din blogg och jag vill gärna ta tillfället i akt att förtydliga mig lite. En längre intervju har sammanfattats och långa resonemang om den komplexa thailändska politiken har förenklats. Kanske har jag också uttryckt mig slarvigt. Hur som helst ställer du bra frågor som bör diskuteras!
Förhandlingarna. Jag tycker att det är synd att de förhandlingar som faktiskt hölls inte ledde fram till något. Jag tycker att det är synd att rödskjortorna inte nöjde sig med Abhisits löften om nyval. Och jag tycker att det är synd att förhandlingarna trots allt inte fortsatte. Många rödskjortor håller nog med oss om att man borde ha godtagit Abhisits erbjudande. Men rödskjortorna är splittrade och sannolikt är väl också att Thaksin hade något att säga till om. Andra rödskjortor jag har kontakt med menar att de helt enkelt inte litar på att Abhisit håller sitt ord om han sitter kvar vid makten. De vill ha regeringens omedelbara avgång – även om de förstås också inser att det rent praktiskt tar ett tag att anordna ett val. I Thailand brukar man ha ”caretaker governments” tiden före valet. De vill att regeringen ska avgå och att man ska tillsätta en sådan interimregering tills val kan hållas. Misstron mellan de politiska lägren är enormt stor. Situationen kan jämföras med 2006 när Thaksin – efter att ha vunnit det märkliga val där inga stora oppositionspartier deltog – lovade att avgå för att få slut på protesterna, men sedan ändå satt kvar tills han avsattes av militärkuppen. Förhandlingarna hade varit tvungna att på något sätt garantera att överenskommelserna skulle efterlevas. Men nu fortsatte man inte att förhandla vilket jag tycker är olyckligt.
Valen. Gulskjortor, rödskjortor, Demokraterna, Thai Rak Thai, PPP, Puea Thai – det är komplicerat och snårigt och svårt att förenkla (tycker tyvärr sällan att distinktionerna blir tydliga i media). Men först och främst måste man ha klart för sig att varken gul- eller rödskjortor är politiska partier utan proteströrelser, och därmed inte vinner några val. Gulskjortornas proteströrelse PAD är alltså inte synonymt med det sittande regeringspartiet Demokraterna. Gulskjortorna har, mycket riktigt, inte vunnit några val vare sig nu eller tidigare – det var helt nyligen som de ens bildade ett parti (för ett år sedan, tror jag). Tidigare har de dock ofta ansetts stödja Demokraterna även om hela rörelsen snarare bygger på protester mot Thaksin (och det var också så den startade). Det sittande regeringspartiet, Demokratpartiet, är däremot ett av Asiens äldsta politiska partier och ingick i flera koalitionsregeringar under 90-talet. Hur som helst: vad jag menade var att rödskjortorna har demonstrerat när det parti som gultröjorna stödjer (för tillfället Demokratpartiet) har kommit till makten och gulskjortorna har demonstrerat när de partier som man ser som Thaksins marionettpartier (TRT, PPP) och som rödskjortorna stödjer har kommit till makten. Du har förstås helt rätt i hur den nu sittande regeringen kom till makten – det är ju en av huvudanledningarna till rödskjortornas protester.
-- Elin Bjarnegård, Ph.D.
Hej,
Tack för dina kommentarer som gav en helt del info och klarlade några av de funderingar jag haft. Jag inser att jag uttryckt mig slarvigt kring 'de gula' som om de var ett enda parti. Syftade på 'partier som de gula stödjer'. Är f ö osäker på vilket stöd Abhisits parti egentligen har bland de gula?
Det var också intressant att läsa om bruket av interimregeringar som inte riktigt kommit fram i svensk mediarapportering. Då framstår rödskjortornas krav på omedelbart utlysande av nyval som mer logiskt.
Skicka en kommentar