I dag skriver Svenska Dagbladet i en osignerad ledarnotis att föräldraledighetslagens föräldrapeng inte kommit till för att utjämna vuxenvärldens arbetsmarknadsproblem utan för "barnens bästa". Varpå man begriper varför notisen plötsligt är osignerad (vilket notiserna sällan är i SvD). Praktiken att skriva osignerat använder ledarsidor då dom skall ange tidningens åsikt, inte ledarskribentens egen. (På nätet visar det sig dock att det är Sanna Rayman som författat notisen. Uppdatering: Nu kl 11.41 är Raymans byline bortplockad... )
Bara att Svenska Dagbladet endera ljuger eller är okunniga.
Att föräldraledigheten sorterade under jämställdhetspolitiken är såklart något som Svenska Dagbladet och deras närmaste allierade i frågan, KD, väljer att blunda för. Istället kör dom stenhårt på det gamla argumentet med "barnens bästa". Som om det vore dåligt för barn med jämställda föräldrar, dåligt för dem att vara med sina pappor. Som om det vore dåligt att pappor får dela ansvaret om barnen med mamman från början, att barn har två föräldrar att knyta an till.
För det är exakt det SvD och KD säger när dom påstår att mamma alltid är bäst. Vilket blir slutsatsen av att påstå att det är bra som det är. Och nej, jag bygger inte halmdockor här. Självklart vet Sanna Rayman hur föräldraledighetsuttaget ser ut i praktiken och vilket resultatet blir av att föräldrarna "väljer själva". För en uppräkning av hur man väljer att fördela, nu när man har den möjligheten, rekommenderas Malinkas genomgång av hur män och kvinnor faktiskt gör, och varför den jämställdhetsreform som föräldraförsäkringen var tänkt att bli, blivit motsatsen.
Bara att Svenska Dagbladet endera ljuger eller är okunniga.
Föräldraledighetslagen kom nämligen till just som en jämställdhetspolitisk åtgärd för att underlätta för framförallt mammor att komma ut i arbete. Att den sedan är utformad så att papporna kan välja att endast ta ut 20 procent av föräldrapenningen och låta mamma stanna hemma skall man väl snarare se som ett feltänk om det var jämställdhet man ville uppnå med försäkringen. (För övrigt den enda socialförsäkring som inte går till individen.) Försäkringens konstruktion, där män kan skriva över sina dagar på kvinnan, gör nämligen så att kvinnor fortsatt betraktas som andrahandsmedarbetare som kommer vara borta mycket bara av den anledning att det är dom som, bevisligen, stannar hemma med barnen. Arbetsgivare vill ju, inte oväntat, ha medarbetare som är på jobbet. Därför betraktas alla kvinnor i barnafödande ålder som en potentiell frånvarorisk. De riskerar därmed att särbehandlas utifrån denna potentiella risk. (S k statistisk diskriminering.)
Att föräldraledigheten sorterade under jämställdhetspolitiken är såklart något som Svenska Dagbladet och deras närmaste allierade i frågan, KD, väljer att blunda för. Istället kör dom stenhårt på det gamla argumentet med "barnens bästa". Som om det vore dåligt för barn med jämställda föräldrar, dåligt för dem att vara med sina pappor. Som om det vore dåligt att pappor får dela ansvaret om barnen med mamman från början, att barn har två föräldrar att knyta an till.
För det är exakt det SvD och KD säger när dom påstår att mamma alltid är bäst. Vilket blir slutsatsen av att påstå att det är bra som det är. Och nej, jag bygger inte halmdockor här. Självklart vet Sanna Rayman hur föräldraledighetsuttaget ser ut i praktiken och vilket resultatet blir av att föräldrarna "väljer själva". För en uppräkning av hur man väljer att fördela, nu när man har den möjligheten, rekommenderas Malinkas genomgång av hur män och kvinnor faktiskt gör, och varför den jämställdhetsreform som föräldraförsäkringen var tänkt att bli, blivit motsatsen.
Källor: Här kan man läsa om föräldraförsäkringen som en jämställdhetsreform. Senaste utredningen (SOU 2005:73) gör en bakgrundsbeskrivning i kapitel 4, sidan 107. Detta är en mycket bra utredning, som jag varmt rekommenderar Sanna Rayman och Svenska Dagbladets ledarredaktion att läsa.
6 kommentarer:
Nu är den i och för sig utformad så att mammor också kan välja att bara ta 20 % av dagarna.
Det finns inget i dagens föräldraförsäkring som hindrar någon att dela lika.
Med andra ord kan man ju ställa sig tveksam till om det är själva försäkringen det är fel på.
Själv ser jag den som att den är kopplad till en enda person, nämligen barnet. Sedan har föräldrarna mandat att välja hur de vill ta ut dessa dagar. (Undantag 120 dagar som är reserverade.) Ett enligt mig ganska bra system även om jag som är helt emot kvotering tycker att man skulle kunna skippa de där 120 dagarna också.
Nä, jag tycker att receptet för att få fler att dela lika är att införa massor av fler morötter inte ytterligare kvotering. Det kan vara morötter för företag såväl som till föräldrarna.
Du får ju se den hur du vill. Men nu diskuterade jag hur utredarna och riksdagen betraktade försäkringen när den infördes. Där var det inte barnet som var i fokus utan jämställdheten. Sedan behöver som sagt inte det senare vara dåligt för barnet.
Sen detta med morötter... Ja, det har ju sittande regering försökt, med t ex bonusar, med magert resultat.
Och kvotering, tycker du det är kvotering när man inte får överlåta sin a-kassa på någon annan också? Föräldraförsäkringen är en försäkring för föräldrar mot inkomstbortfall, för att man skall kunna jobba OCH skaffa barn samtidigt. Det är inte främst ett vårdnadsbidrag som många tycks tro.
Nu har jag aldrig sagt att jag tycker att nuvarande utformning av jämställdhetsbonus är bra, vad jag sa var att det är bättre med morötter än med piskor. Man skulle kunna göra mycket för att uppmuntra pappor att vara hemma. Och man skulle kunna utveckla och göra dagens jämställdhetsbonus betydligt bättre.
Som du själv påpekade ansåg jag alltså att föräldraförsäkringen är kopplad till barnet. Att sedan styra hur barnets föräldrar ska ta ut dagarna är att besluta hur familjer ska leva sina liv. Det tycker jag är väldigt fel. Vad jag vet finns det ingen gemensam nämnare vid a-kassa förutom den som har blivit arbetslös. I familjer är den gemensamma nämnaren barnet och således måste barnet sättas främst. Och vad som är att sätta barnet främst i varje enksild familj vet inte politiker, det vet föräldrarna. (Om färldrarna inte lider av någon sjukdom eller dylikt).
Ni tycker att människor väljer fel, det tycker väl i och för sig jag också, men istället för att tvinga folk att göra på ett sätt är det bättre att uppmuntra dem att dela mer lika.
Nu heter ju den här sidan rabiatfeminism vilket i och för sig borde avskräckt mig från att lämna en kommentar...dumt av mig.
Nu har jag inte tid att diskutera detta på arbetstid. Men visst, om du tycker det är en rabiat inställning att följa lagstiftarens intentioner så...
Jättebra skrivet, som vanligt! Det är dock Per Gudmundson som är den skyldige, inte Sanna Rayman. Sen kan man verkligen undra vad som är ledare och vad som är "op-ed" på SvD. Det är förstås bekvämt att kunna säga att det som framförs på ledarplats är en enskild skribents åsikter...
Niklas,
Konstigt det där med vem som skrivit. Imorse var den osignerad i pappersupplagan, på nätet hade man lagt in Sanna Raymans byline och nu har man tagit bort den.
Inte lätt veta vem som skall anklagas... ;)
Skicka en kommentar