Berättelser från verkligheten

Ibland undrar jag över det här med familjerelationer och hur man exponerar dessa. På Facebook får jag ta del av rätt mycket som jag ibland blir lite generad över att få läsa. Där avsändaren inte filtrerar vem som kan läsa vad och uppdateringarna känns lite som att dras till en trafikolycka. Man sitter där och läser och förfasas men kan inte riktigt ta sig för att dölja bekantingens uppdateringar då de på något sätt ger en direkt inblick i värsta Norénsåpan. Ack ni ondskefulla människor som sprider falska rykten om mig på bygden, skall jag behöva flytta härifrån? Så.

Facebook är dock bara ett sätt att outa sitt familjeliv; gammalt hederligt skvaller är ett annat. Där olika personers historier väver en illuster väv av små anekdoter, från olika perspektiv. Ibland när jag får höra dessa små smakbitar av skvaller tänker jag att här finns ju material för en riktig långkörare. En slags starkt realistisk såpa om kriminella ungdomar, utanförskap och familjerivalitet. Jag hatar dig, du usla ursäkt för en kvinna, och önskar att du vore aska i en urna på spiselhyllan. Typ.

Om jag inte just börjat på ett jobb som jag tror mig komma trivas mycket bra med så skulle manusförfattare ha kunnat vara något. Hela materialet finns ju där ute, i verkligheten, med färdiga repliker och allt. Ingmar Bergman eat your heart out!