Pappa

"Överraska pappa med en slips på fars dag!" Det kunde jag läsa i tidningen häromdagen. Ja, han skulle nog bli överraskad, jag också. Fine pappa som nyss skulle fyllt 74 år, men som inte fick bli mer än 65. Ett av metallindustrins offer som inte fick njuta av pensionen efter att ha jobbat sedan han var 13 år.

Men det är knappast med bitterhet jag minns min far. Istället är det som på bilden ovan, tagen på julafton nån gång i slutet av 1990-talet. Pappa har gjort det han älskade mest, varit ute i skogen och jagat hare eller rådjur på morgonen. Sen, rödblommig av kylan, hem till dukat bord med lutfisk och potatis. Samt en liten, liten OP. Min pillemariske pappa.

Som jag önskar att han hade fått vara med lite längre, så jag kunnat få hans synpunkter på allt det där i livet som var självklart att han tyckte till om, men där jag inte alltid gjorde som han sa. På nåt sätt känns det ändå som han är med och på julafton kommer vi säkert att skåla med honom i ett glas OP, där ovanför köksspiselkransen.

Grattis på fars dag, pappa! (Du slipper slipsen.)