Mina morgonkisstunder på landet har utvecklat sig till djurspottingstunder. Man kommer ut i det daggvåta gräset klockan sju på morgonen och alltid är det något djur som dröjt sig kvar i trädgården. I morse hörde jag plötsligt ett tjut ovanför mitt huvud där jag satt på huk i gräset bakom huset. I trädet ovanför satt en stor spillkråka och hackade på stammen. När den tröttnade på mitt sällskap drog den tjutande iväg över fälten med det karaktäristiska "kri, kri, kri"-ljudet.
Under kaffestunden vid förstukvisten var det Herr och Fru (eller om dom är sambos/särbos/brabos) Korp som levde rövare borta i skogen. Läser på Wikipedia att dom blir 10-15 år och antar att det är samma par som håller oss sällskap år efter år.
I holken utanför trappen, där den svartvita flugsnapparen födde upp sina ungar för två år sedan (de har nu flyttat till holken som sitter över vedboddörren), har en lövsångare (tror jag) flyttat in. Det piper ur holken och föräldrarna flyger fram och tillbaka med mat till sina små matvrak som gör som dom flesta spädisar, äter och skiter. Lövsångaren som för övrigt låter som den säger "snälla mamma får jag gå på bio" med fallande ton i slutet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar