Här skulle jag kunnat skriva ett långt inlägg om stat, nation, etnicitet och nationalism. För detta hade jag behövt mina fina böcker från min kurs i Nationalism i Skottland. Dom står på mitt jobb, då jag är lycklig nog att jobba med frågor som tangerar detta ämne.Nöjer mig dock med en liten fundering över vad det är folk firar idag. Vilka nutida eller fornstora värv dom förknippar med nationen Sverige. Eller anser dom kanske att nation och stat är helt och hållet identiska? Eller att de som inte tillhör nationen Sverige, men är medborgare i staten Sverige, borde fira som gjorde dom det? Eller så kanske man inte alls problematiserar och krånglar till det som den där njugga rabiatfeministen. Låt oss fira att vi är svenskar! Låt oss fira att Sverige är så bra! Fastän vi har svårt att definiera vem som är svensk, fastän vi har svårt att definiera vad det är att vara svensk, som skiljer oss från andra och gör oss så speciella. För det är väl inte bara territoriet ni menar skiljer.
Och ja, jag är sur. Mest för att ert firande av denna pseudodag gör att jag inte fick någon morgontidning till frukosten i morse. Och fick jag bestämma skulle vi återinföra Annandag Pingst men inte på kyrklig grund, utan för att fira något verkligt (fortfarande) existerande som kvarlevorna av det svenska välfärdssamhället (som har mer med stat än nation att göra), eller att Sverige kan visa sig vara ett av få länder som håller nationalistiska partier utanför riksdagen. DET vore något att fira, och det gör man inte genom att använda sig av dessa partiers främsta symboler.
Och nej, om du nu vill bygga halmdockor och säga att jag påstår att det är rasistiskt att fira nationaldagen, gör det någon annanstans. Det är inte rasistiskt, men nationalistiskt och nationalism är alltid uteslutande, handlar alltid om vi och dom. Så vill inte jag leva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar