torsdag 29 april 2010

Nerikes Allehanda och våldtäktsmännen

Nerikes Allehanda (NA) gjorde sig rikskända för att publicera bilder på den professionelle provokatören Lars Vilks rondellhund under rubriken "Rätten att förlöjliga en religion". Nu tar man ett nytt grepp i kampen för dom etniska svenskarnas välbefinnande. Man tänker rapportera om misstänkta våldtäktsmäns etnicitet. Hur man nu kan veta något om denna innan männen i fråga ens har gripits framgår inte. Förmodligen återger man vad vittnen påstår. Det går helt emot vad man spaningstekniskt brukar önska sig. Detta eftersom vittnen med stor sannolikhet kommer färgas av sina fördomar kring till exempel "somaliskt utseende" (NA:s beskrivning av en av de överfallsvåldtäktsmän som härjar i Örebro.) Om man går ut med så lite beskrivningar som möjligt är det lättare för vittnen att faktiskt beskriva vad dom verkligen sett och dessutom torde det göra hela processen mer rättssäker.

Men inte Nerikes Allehanda inte. I en stad med många invandrade personer vill nu stadens enda tidning peka ut folk utifrån etnicitet. Man kan undra hur det skall gå till, vilket Anna Hellgren gör i Dagens Arena:
"Så frågan är vad NA ska granska. Den bråkdel av de relativt sett få anmälda överfallsvåldtäkter (runt tio procent av det totala antalet) som leder till åtal och domar? Hur ska det etniska perspektivet appliceras och var drar tidningen gränsen för "svenskhet"? Efter en generation? Två? Tänker de begagna sig av frenologiska metoder eller upprätta matriser över "etniska" namn?"
Jag har tidigare skrivit om dels det svåra i att definiera etniskt ursprung utifrån hudfärg men också tagit ställning emot en indelning i svenskar och icke-svenskar, vita och icke-vita. Sådant grupperande är det inte bara rasbiologer och Nerikes Allehanda som ägnar sig åt utan det förekommer även bland anti-rasister som ser det som en lämplig metod i kampen för ett mindre rasistiskt samhälle.

Som en liberal tidning borde Nerikes Allehanda finna sig för goda för att gruppera folk utifrån etnicitet och hudfärg. Dom borde ju rimligen stå för en människosyn där vi alla är individer. Men icke så när det gäller människor med mörkt krulligt hår.

Dessutom finns det en aspekt i detta som riskerar att tappas bort, nämligen att etniciteten på överfallsvåldtäktsmännen i Örebro inte säger så mycket om alla de andra våldtäkter som äger rum, ute, hemma eller hos vänner. Det kanske gynnar NA:s intressen att framställa våldtäktsmän som svartmuskiga invandrare men så ser ju inte riktigt sanningen ut. Våldtäktsmän kommer i alla kulörer.

2 kommentarer:

Anna sa...

Är det verkligen etniciteten de ska publicera? Det faller ju på sin orimlighet - om inte förövaren presenterat sig med födelseort och allt.
Är det inte snarare så att de kommer att publicera det signalement som polisen går ut med? Det är ju många tidningar som avstått från det. De har t.ex. plockat bort svart hår och bara skrivit blå jacka.
Men man bör tänka igenom vilken nytta ett signalement kan ha.
Har personen väldigt utmärkande utseende som faktiskt kan hjälpa till att hitta förövaren då är det väl lämpligt att ange det.
Annars är jag tveksam till om allmänt hållna signalement fyller nån funktion alls. För vad säger blont hår, svart hår, ljus hy, mörhy?

Rabiatfeminism sa...

Nerikes Allehanda har redan publicerat att en av männen (det tros vara två) har "somaliskt utseende" så ja, det är den en misstänkt etnicitet dom publicerar. Dessutom säger det rätt mycket om hur NA ser på personer med annat etniskt ursprung. Ser alla somalier likadana ut eller måste man ha en viss sorts hår och en särskild nyans i hyn för att kvalificeras för denna beskrivning? Och vad är "färgad"?

Som man kan läsa på en av de sidor jag länkat till så fick jag en gång beskriva en väskryckare i London som jag påstod var 'svart'. 'Hur då svart?' frågade polisen och jag blev ställd... Svart... I Storbritannien säger man ju 'black' om typ alla som inte är lika bleka som rödlätta britter. Jag avsåg svart som i typ Västindien men killen kunde ju lika gärna varit britt i fjärde generationen vars mormors mormor kom från en koloni. Så hur beskriver man en hudfärg och om jag säger en sak så kanske läsaren av vittnesuppgifterna ser något annat framför sig utifrån sina referensramar.

Svårt det här. Jag tror därför på att hålla beskrivningar av vittnesmål så allmänna som möjligt.