Mats Odell (KD) och Sven-Otto Littorin (M). Är det verkligen två män som skall ta stora ord i sin mun vad avser bedrägligt beteende? Googla till exempel Mats Odell och Carnegie och upp poppar kritik från finansinspektionen, begäran om granskning av jäv och minns vi inte någon affär där Odells släkt var inblandade också? Att Sven-Otto Littorin gjort sig känd som ministern som köpt sig en examen på internet från ett tvivelaktigt amerikanskt 'universitet' är också väl känt. Dock kan man fråga sig varför just dessa två sluppit ifrån drev. Att köpa sin examen och sedan förespegla alla att det är en riktig examen är i min bok minst lika bedrägligt som att låna pengar från arbetsgivaren till toblerone, om inte värre. Mona Sahlin betalade ju i alla fall tillbaka. Littorin han bara strök sin examen från sitt CV. Hade han inte haft Fredrik Reinfeldt som chef, utan jobbat i ett vanligt företag på falska meriter hade nog förtroendet ansetts förbrukat.
Så, visst är det intressant att just dessa två herrar skickas fram för att föra ut Alliansens nya , smått desperata, buzzword, Tobleronepolitik. Och visst skulle man behöva lite fler drev.
Uppdatering: En annan definition av tobleronepolitik, när man tar en toblerone från folket och ger den till sina rika kompisar i Carnegie eller när man lovar att bjuda på toblerone om man får jobbet men bara lurades.
Så, visst är det intressant att just dessa två herrar skickas fram för att föra ut Alliansens nya , smått desperata, buzzword, Tobleronepolitik. Och visst skulle man behöva lite fler drev.
Uppdatering: En annan definition av tobleronepolitik, när man tar en toblerone från folket och ger den till sina rika kompisar i Carnegie eller när man lovar att bjuda på toblerone om man får jobbet men bara lurades.
3 kommentarer:
Vad värre är: Sahlin lär ha markerat på kvittona vad som var privat och vad som inte var det, dvs. fullt medveten om att hon skulle göra rätt för sig och gjorde det. Medan Littorin får utbrott i riksdagen och rusar ut så fort någon nämner hans icke-examen - och fortfarande har Freddans förtroende.
Jag blir mörkrädd.
Ja, det är skillnad på folk och folk. Undrar hur det skulle stormat om Sahlin om hon varit med i en kvinnlig variant av sällskapet Sällskapet där inbjudna män fick sitta och äta bakom ett skynke i trapphuset. (Vilket skedde med en kvinna som bjudits in av Littorins vänner i Sällskapet för att tala.)
I en värld som Egalia, skulle det inte varit konstigt.
Skicka en kommentar