söndag 31 augusti 2008

Sommaren över

Långfrukost med favoritbladet, levererat av privata tidningsbudet


Helgen har tillbringats på Torpet. En av de sista helgerna innan vintern. Katten har varit där och kråmat sig och varit ovanligt kärlekstörstande. Ikväll inkom rapport att han sitter där och väntar på oss. Då har vi ändå varit väldigt strikta och inte matat honom och heller inte släppt in honom inomhus. (Eller snarare kört ut honom när han själv klivit in.) Men han verkar nöja sig med att bara få ligga nära och bli kliad bakom örat.



Vi har lite ångest över detta men det är ju inget som går att göra något åt. Att ta med honom till stan vore ju djurplågeri. Samtidigt är han inte direkt fet (trots den fina tjocka pälsen) och vi oroar oss ju för hur han klarar vintern. Fast det är klart, han har ju klarat åtminstone de tre senaste vintrarna utan vår hjälp. Förmodligen har han flera alternativa hem.


I morse väcktes vi av ett väldigt oväsen utanför sovrumsfönstret. Hade vi inte sett filmen Breaking and Entering på DVD härom kvällen hade vi nog trott det var en kråkfågel med talfel. Men nu förstod åtminstone jag att det var räven. Två rävar till och med. Precis utanför fönstret på gärdet. Och i diket låg en annan gul katt, en korthårig med randig svans. Så "vår" kelsjuke vän verkar i allafall ha sällskap.


Annars har vi varit på jakt efter svamp i helgen. Fast någon hade hunnit före oss. Kantarellerna räckte till varsin varm macka och vi hittade ett par nävar blåbär som fick pryda en kaka.


Mina växter är omhändertagna, pionerna och höstfloxen flyttade, dahliaknölarna upptagna, pelargonerna intagna, andra medplockade hem till stan. När vi lämnade idag var det med vetskapen att nu kvarstår bara en till två helger med höststädning. Det är med sorg i hjärtat man lämnar inför hösten.
Hoppas vintern går fort!

3 kommentarer:

Mikkan sa...

Vilken livsnjutarhelg, jag blir alldeles röd av avundsjuka! :D

Bloggerskan sa...

Ja, att ha ett sommarställe är lyx. Inga resor någonstans kan ersätta njutningen i att sitta och dricka sitt morgonkaffe med tidningen i sin egen trädgård.

Anonym sa...

Ja det är liksom det ömma modershjärtat som värker när man bommar igen huset för vintern.