
När jag sedan sitter där på trappen och dricker kaffe kommer haren tillbaka, skuttande på behörigt avstånd ute på åkern. Ovanför seglar kungsörnsungen som nu växt till sig, i jakt på frukost. (Dock inte med haren i åtanke vad det verkade som.)
Solen gassar, fåglarna kvittrar och det är en sådan där stund av livskvalitet som gör det värt att betala 1 000 spänn kvartalet till Fortumhelvetet bara för att ha el till kåken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar