Kommenterade A denna bild på Facebook häromdagen. Anledningen var att jag under bilden skrivit att här har vi en fin rådjurssadel. A menar att man som förälder plötsligt börjar se djuren i annan dager när man skall förklara att det är Bambi eller Halta Lotta som ligger på tallriken. Men ungarna verkar inte lika blödiga. När A själv var liten såg hon hönor nackas och harar flås och led inte närmelsevis så mycket av det som av att tvingas äta fisk av nån 'elak' tant på lekis. När jag själv var liten pratade jag glatt om att pappa var i skogen och sköt ’ällsött’, själva älgen var sekundär även om man ju såg dem på kvällarna vid Torpet. M berättar på Facebook om följande diskussion vid deras köksbord:
Fadern: - Biff. Från en ko.
Dottern: - Jaha, det är nötkött alltså.
Lugnande för oss som tycker om att äta griskött men samtidigt gärna ser att grisarna har det bra innan de slaktas för att vi skall kunna grilla våra revbensspjäll. Värmlandsgrismärket känns hyfsat säkert som kvalitetsmärkning, kanske mer än tidigare. Och nej, jag är inte sponsrad av Konsum Värmland, jag bara gillar deras köttutbud på Coop Forum ute på Bergvik. Där av denna gratisreklam.
Och ja, jag tror nog att en gris som bor med sin familj på en liten bondgård och får gå ute och böka i marken och rulla sig i leran i sig förmodligen upplever större livskvalitet under sitt liv. Men dit kommer ju inte grisen som föds upp för att säljas som revbensspjäll via Konsum. Vem som är gladast över sin livslott är dock svårt att sia om. De senaste dagarna har vi till exempel sett en av bondens mjölkkor stå och bröla vid staketet upp mot bondgården som om hon är djupt missnöjd med att behöva gå ute med sina KOllegor. (Ursäkta Göteborgshumorn.) Vad som fattas henne vet vi inte, men korna ser åtminstone väldigt välmående ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar