onsdag 28 oktober 2009

Obegripligt hur det kan vara obegripligt

Både i Aftonbladet och Expressen tycker kommentatorer att fallet med 15-åringen som misstänks ha mördat sin 19-åriga syster är obegripligt och en psykologisk gåta.

Vad är det som är obegripligt? En gåta? Att en pojke med bokstavsdiagnos tar till våld och sedan låser fast sig i vinkelvolten och vägrar berätta?

Att som Aftonbladets kommentator komma fram till att pojken endera är oskyldig eller en psykologisk gåta är för mig desto mer obegripligt. Han har väl någon form av autism som påverkar hans förmåga att sätta sig in i andra människors känsloliv. Förmodligen har han också en förmåga att låsa fast sig under press eller i okända situationer. Hur tror kommentatorerna att en autistisk pojke reagerar när han förs till en helt ny miljö, i ett förhörsrum med helt nya människor och på några månader förväntas känna förtroende nog inför dessa att berätta vad som verkligen hände? Har för övrigt förhörspersonalen någon som helst utbildning inför att prata med människor med denna funktionsnedsättning?

Av det lilla jag lärt mig om autistiska tillstånd så förefaller pojkens vägran att prata vare sig särskilt obegriplig eller psykologiskt gåtfull.

Uppdatering: Trollhare skriver mycket bättre än jag om detta. Detta föranledde mig att göra ett förtydligande:

Jag hoppas verkligen att mitt blogginlägg inte fått det att låta som att jag sätter likhetstecken mellan mördare och ADHD/autism. Det är inte det som är begripligt, utan snarare varför denne 15-åring inte talar om vad som hänt. (För även om han är oskyldig verkar det ju som han vet mer än polisen och åklagaren lyckats få ur honom.) Det enklaste för honom torde väl vara att låsa fast sig i en position och svara ungefär som han gjort i förhören?

För övrigt begår ju bokstavslösa (tack för den benämingen, Trollhare, den snor jag direkt!) mord var och varannan dag.

Inga kommentarer: