Inte längre så hovsamt kring hovet

I Året med Kungafamiljen (SVT:s fjäskprogram för nämnda familj) har drottningen och kronprinsessan uttalat sig om mediernas granskning av kungen samt av drottningens far och kronprinsessans morfar. Utifrån deras kommentarer kan man slå fast att det är tur att vi inte har verklig kungamakt här i landet, för då låge pressfriheten illa till. Kronprinsessan drömmer sig tillbaka till sin barndom då medierna visste men inte skrev, av hovsamhet i bokstavlig mening.

Att sedan drottningen har mage att sitta och kalla sig själv maktlös är också intressant. (Belyst av Elin Grelson i GP.) En av landets mest välbeställda kvinnor, som av monarkisterna hävdas inneha en enorm betydelse för rikets välstånd. (Alltid utan att dom kan visa några faktiskt siffror på detta.) Maktlös? Ja, när det gäller vad tidningarna skriver eller inte skriver, tack och lov. När det gäller inflytande i samhället, knappast.

Och ärligt, om Victoria Bernadotte vill leva privatliv utan paparazzis och skvallerjournalister så finns det ju ett utmärkt sätt att göra det på. Men då får hon också avstå från apanage, slott och allt annat som vi håller henne med.

Nä, jag kan faktiskt inte se att vi alls behöver något annat än en riksdag och regering i detta land. Avskaffa monarkin och låt bli att ersätta den. Lägg pengarna på gemensam välfärd i stället.

Universella mänskliga rättigheter, när vi tycker så

Senaste dagarna har förnekare av universella mänskliga rättigheter visat sina ansikten runt om på nätet och tidningarna. Annars kloka människor hävdar på fullt allvar att vi måste respektera (läs: acceptera) att Etiopien dömer två journalister till elva års fängelse för att de olovligen tagit sig in i landet. De hävdar på lika fullt allvar att om somaliska (vad nu dom har med saken att göra) journalister skulle slå sig ihop med svenska kriminella och ta sig in i Sverige skulle dom absolut dömas i svensk domstol för terroristbrott. (Jag ids inte länka till tokigheterna.) Att en svensk domstol skulle ha förklarat rättegången ogiltig i det ögonblick det uppdagades att åklagaren förfalskat bevis har liksom inte slagit dem in. Det är en av skillnaderna mellan en rättsstat och en diktatur.

Jag är en stark motståndare till så kallade humanitära interventioner (deras syfte är sällan humanitärt) och brott mot staters suveränitet. För detta händer det att jag buntas ihop med kulturrelativister. Nu har dock högerdebattörer, Flashbackrasister och kulturrelativister slagit sig ihop i skön förening. De två i Etiopien (inte Somalia) fängslade journalisterna kan sitta där dom sitter för dom har medvetet tagit hjälp av rebeller för att ta sig in i ett land där dom inte får ta sig in. Därmed skall dom automatiskt också räkna med att bli fällda för terroristbrott. Debattörerna klarar inte att särskilja brottet att olovligen ta sig in över en gräns med brottet att ägna sig åt terrorism.

Det måste gå, menar jag, att hålla två tankar i skallen samtidigt. Johan Persson och Martin Schibbye kan faktiskt ha brutit mot en lag och vara oskyldiga till att ha brutit mot en annan. Det kan faktiskt vara så att man både kan respektera Etiopiens suveränitet och konstatera att landet inte är en rättsstat. Yttrandefrihet kan faktiskt stå över friheten för en förtryckarregim att fängsla dem som utövar sina mänskliga rättigheter. Man får kritisera en dom som helt uppenbart strider mot all rättssäkerhet. Det gör vi ju hela tiden om dödsdomar i s k demokratiska stater som USA eller beslut om att massakrera civila i Gaza. Eller om det rör andra diktaturstater (än Etiopien, inte USA) som Nordkorea och Iran.

Men framförallt, om vi nu anser att universella rättigheter är just universella, då blir försvaret av domen mot Martin och Johan omöjligt.

DN:s favoritminister

DN låter sin favoritminister Anders Borg oemotsagd berätta om alla sina storstilade planer. Bland annat vill han förhindra att invandrade kvinnor tar ut så lång föräldraledighet. Det är ett särskilt problem att invandrade kvinnor är hemma med barnen. Att även svenska kvinnor är det till nära 80 procent är tydligen inte lika illa.

Annars finns det ju ett väldigt enkelt sätt att lösa detta på, ta bort männens rätt att skriva över sina dagar på kvinnan. Men DN frågar inte Anders Borg hur han tänkt genomföra sina idéer. Genom att i strid med diskrimineringslagen förbjuda män som har barn med kvinnor av utländsk härkomst att skriva över sina dagar på sina fruar? (Frågan är iofs om det ska ses som ett missgynnande att man inte får ge bort möjligheten att vara hemma med sina barn.)

Men såna små praktikaliteter bryr sig inte DN om. Det handlar ju om att ge Moderatministern ännu en möjlighet att berätta om sin förträffliga politik, genomförbar eller inte. Som en fortsättning på Ulrika Bys adjektivladdade hjälteporträtt à la Nordkorea.

"Men hur är han då, som person? Frågar man runt i hans omgivning beskrivs han som en person som fortfarande sticker ut, inte bara på grund av sin övermänskliga arbetskapacitet och exceptionella förmåga till analys – utan också för sitt humör, sin envishet och sin humor."

DN har gjort inredningsreportage av politiken, liksom politiken blivit till en Idoltävling.

Idolmonarkin

Dags för jobb igen. Och ett stilla konstaterande att Sverige blivit en Idolmonarki där media tycks ha tagit över rollen från partimedlemmar om vem som skall leda eller inte leda ett parti. Aftonbladet fortsätter sin kampanj mot Håkan Juholt där Lena Mellin idag konstaterar att klockan klämtar för S-ledaren. Först skriver tidningen lögner om partiledaren i fråga. I veckor jagar man honom för brott han inte begått. Sen ringer man upp ca 900 personer veckan före jul och frågar vilket förtroende dom har för den som fått löpa gatlopp i media jämfört med partiledaren som aldrig ifrågasätts, vare sig i media eller internt. Efter det gör man en stor sak av att Juholt saknar förtroende hos en majoritet av Aftonbladet/Sifos respondenter. När han uppenbarligen har förtroende hos dem som skulle kunnat avsätta honom.

Samtidigt har plötsligt Mona Sahlins synpunkter blivit intressanta. Hela helgen har man pumpat ut hennes illa dolda budskap att det var fel att välja Juholt på det sätt som skedde. (Samma sätt som hon själv valdes på, för övrigt.) Detta intresse för hennes synpunkter fanns ju knappast medan hon var S-ledare då handlade det mer om priset på hennes väska. (Långt lägre än priset på Fredrik Reinfeldts klocka.)

Och folket sätter sitt betyg genom att klicka på tumme upp eller tumme ner på nätet. Sen går dom och röstar så som Aftonbladet talat om för dem att de skall rösta, på den mest populäre. Ungefär som i Idol.

Frågan är om jag inte hellre levde i en bananrepublik än i en idolmonarki.

Merry Christmas!

Funderade över om det fanns några som vi umgåtts extra mycket med under 2011 och kom på att mest tid har ändå spenderats med skurkarna i Baltimore. Så, shake it!

Personalize funny videos and birthday eCards at JibJab!

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!

Årets julgåva till Reportrar utan gränser

Som ett komplement till regeringens och Carl Bildts tysta diplomati har jag i år valt att öppet berätta om till vilken organisation jag valt att ge min julgåva.

Du kan också via Reportrar utan gränser skänka pengar till Johan Perssons och Martin Schibbyes advokatarvode och kostnader under den rättsliga processen. Dom lär behöva allt stöd dom kan få.

Väl tydliggjort vad det handlar om av Journalistförbundets ordförande, ca 9 minuter in i detta klipp.

Nyanserat om Säpoarkiven

Svenska Dagbladet kan ha gjort en av årets viktigaste reportageserier om Säpos Stasiarkiv. Nu verkar till och med opinionen ha svängt samtidigt som Svenskan visar att den av Birgitta Almgren utpekade "Stasiagent nr 6" inte ens finns i Stasis egna arkiv. Plötsligt är justitieminister Beatrice Ask inte längre ensam om att inte göra populistiska utfall. Såväl Folkpartiet som Socialdemokraterna verkar ha förstått att detta inte rör sig om några oomtvistliga fakta, utan i själva verket är tolkningar av Säpos personal. I fallet Marianne Ersson verkar det dessutom som hon pekats ut på grund av ett rent misstag från Säpo, i kombination av slarv från Birgitta Almgren.

Så nu verkar vi i stället prata om att forskare och berörda utpekade får tillgång till arkiven. Journalister skulle man kanske lägga till där också, det har ju Svenska Dagbladets Mikael Holmström visat leder till nyansering i rapporteringen kring denna fråga.

Fotnot: Mina tidigare inlägg i denna fråga. Dagens Arena är också nyanserade, och visar på hur Folkpartisterna svänger i frågan.

Nya slussen och tondöva stadshuspolitiker

Så var nya Slussen klubbat då. Med tre rösters marginal i fullmäktige. Att det var så jämnt mellan blocken och alltså ett ganska stort motstånd mot förslaget berör inte Alliansen i Stadshuset. Nu är det nämligen viktigare att Sten Nordin (M), Regina Kevius (M) och Per Ankersjö (C) får sin vilja igenom och framstår som beslutsföra än att det blir en bra lösning för medborgarna. Därför kan vi också vänta oss år av överklaganden och eventuella stopp i planerna där förslaget kan förkastas helt eller i detalj.

I stället för att hitta en blocköverskridande lösning eller fråga Stockholms invånare. Idag får Per Ankersjö, miljöborgarråd, en fråga i SvD om varför inte medborgarna fått rösta om Slussen. Han svarar att det skulle ha skett för 20 år sen i så fall, nu är det för sent.

Ja, med Alliansen är det ju ofta bråttom. Experter och medborgare är mest till besvär med sina felaktiga åsikter. En annan läsare frågar om man kommer kunna cykla från Gamla Stan till Götgatsbacken i framtiden och får ett undanglidande svar att som helhet kommer det bli bättre för cyklisterna. Jag antar att svaret på hennes fråga är nej.

På ritningarna ser Katarinahissen ut att vara högre än de nya husen vid Stadsgårdskajen. Men Gondolen ligger 33 meter över Saltsjön och de nya husen skall tydligen vara 34 meter höga. Så i framtiden får man dricka sin gin&tonic med utsikt över hustak.

- Dom tror väl att KF fortfarande driver Gondolen, sa en av mina arbetskompisar häromdagen. Och nu skall dom bygga för hela KF:s hus också.

Som om där fanns en tanke.

De opolitiska

Johan Ingerö, bloggare, PR-konsult och tidigare politiker i Folkpartiet, skriver numera ledarartiklar i Svenska Dagbladet. Ingerö är idag glad över att norska vetenskapsrådet lär ska ha frusit bidragen till genusforskningen efter en TV-serie av en psykolog, en serie kallad Hjärntvätt. (Antifeministerna gillar ju att använda sig av ord som 'hjärntvätt', 'könskrig', 'manshat' och sånt.) Det borde man göra i Sverige också förstår vi av Ingerös artikel.

Jo, för det må vara så att sociologer röstar rött och ekonomer borgerligt, det har inte Ingerö så mycket att säga om. Däremot är det de facto ett bevis för att genusvetenskapen icke är vetenskap att trettio procent av genusvetarna i valet 2006 sa sig rösta på Feministiskt initiativ. Ett parti som hämtat sin ideologi från genusvetenskapliga teorier. Eller är det kanske så att Fi i själva verket, på ett år, hunnit fostra forskarna att infiltrera universiteten? När Simone de Beauvoir skrev det andra könet i slutet av 1940-talet var det kanske för att hon visste att det skulle komma ett svenskt parti så småningom som skulle anamma hennes teser om att man inte föds till kvinna utan blir det. Att forskare skulle använda hennes bok för att hävda att mäns och kvinnors skillnad i storlek och vikt på hjärnan har mindre betydelse.

Jag antar att detta betyder att om det skulle gå att visa att 30 procent av positivistiskt lagda statsvetare röstar borgerligt så skall alla bidrag till positivistisk statsvetenskaplig forskning strypas? (Ganska skönt för oss med en mer interpretistisk inställning men kanske lite synd för forskarklimatet och demokratin.) Eller om det visar sig att psykologen i den norska serien är antifeminist? Hur påverkar denna politiska inställning då hans rön? Hur påverkar den Svenska Dagbladets ledarsidas åsikter?

Eller är det helt enkelt så att genusvetenskapen i Norge lever i en ganska hårt positivistisk verklighet bland forskare som hävdar biologin, och delar av psykologin, som enda vetenskapliga förklaring till skillnader mellan män och kvinnor? Där en TV-serie kan avgöra vilken forskning som får bedrivas eller ej. (Såvida Ingerö har rätt i sin ledare, jag har inte dubbelkollat detta.)

Nej, i sann liberal anda kanske de borgerligt lagda skulle ta och elda upp alla verk av Simone de Beauvoir, Michel Foucault och Pierre Bordieu när de ändå håller på att rensa ut irrläror om mäns och kvinnors position i samhället. Liksom Alliansen rensade bort det misshagliga Arbetslivsinstitutet med sina vänsteranfrätta så kallade forskare. Det är ju tydligen så liberaler, med antifeministiska åsikter, gör.

Eller förlåt, när dom rensar är dom ju helt och hållet opolitiska, helt utan värderingar. Glömde det.

Parti utan ryggrad

Hittills verkar all kritik inifrån partiet komma från gamla bittra högersossar som Östros, Österberg, Sahlin och nu Björn Rosengren som tydligen grävts upp nånstans. Börjar det inte bli dags för resten av partiet att reagera på detta krypskytte. Såvida det nu inte rör sig om ett parti där man tycker det är helt OK att fälla en vald ordförande genom att låta några få utöva just detta krypskytte. Jag vet inte vad som är mest bedrövligt, att S inte verkar ha någon politik eller att att de inte har någon ryggrad.

Och nä, jag kommer inte börja rösta S med Östros eller Österberg som ledare heller. Tvärtom, Juholt framstår som ett under av charm i jämförelse. Om det är dessa tre gubbs som är S framtid förstår jag att partiet har problem.

Vinklingar

"Föräldrar får inte fota lucia" kan vi läsa i Svenska Dagbladet. Men herregud vad är det här för myndighetssamhälle! Skall man förbjuda föräldrar att fota sina små barn i lucialinne och tomteluva nu också? Va? Bara att det inte handlar om att fota sina egna ungar. Det får man fortfarande göra, hemma eller, i vissa fall, i en särskild hörna på dagis. Däremot får man inte fota andras barn på dagis. Skälet är att även barn till människor som lever gömda eller med skyddad identitet skall få gå på dagis. Utan att dessa barn skall läggas ut på bild på Facebook, Flickr och föräldrarnas bloggar efter att någon förälder knäppt en bild med sin iPhone.

Så rubriken hade lika gärna kunnat vara "Linköpings kommun skyddar hotade barn med fotoförbud" men det hade ju inte väckt någon upprördhet bland läsarna och fått dem att klicka på rubriken.

Folkpartister mot nya Slussen

Idag svarar ett gäng folkpartister m fl på Per Ankersjös (C) artikel som jag tog upp igår. Men, om nu folkpartisterna är emot förslaget så blir det väl inget beslut i stadsfullmäktige? Eller tänker dom rösta för ett förslag dom inte håller med om? Eller blir dom överkörda av andra i partiet? (Det har ju hänt förr, minns FRA-debatten.)

Frågorna hopar sig, inte bara om Slussen.

Men dom har ju rätt, kritiken kommer inte enbart från det som Ankersjö föraktfullt kallar "vissa partier" och "kultureliten" utan även inifrån Alliansen.

Fattigsverige 2011

Ibland inbillar jag mig att det hänt en del, att vi utvecklats de senaste 140 åren. När min farfars mamma auktionerades ut som liten flicka till lägstbjudande bonde, när hennes mamma hamnade på fattighuset med sina minsta efter att hennes man dött i statens tjänst, då var det i ett hårdare samhälle där man såg mer cyniskt på barn, gamla och änkor.

Men så påminns man att Sverige 2011 har en del gemensamt med Sverige 1871. Här dör människor av svält på fattighus... förlåt Caremaboendet. Här auktioneras vården av tortyroffer ut till lägstbjudande i stället för att använda en väl fungerande verksamhet.

Och politikerna verkar inte vilja ändra på något. Det finns väl egentligen bara ett parti, Vänsterpartiet, i riksdagen som fokuserar på välfärd framför kostnader. För vilket dom får hård kritik av alla de andra partierna. Det parti som till stor del byggde upp Välfärdssverige verkar helt upptagna med att tävla med Högern om låga skatter så att vi definitivt inte skall ha råd med kvalitet i välfärden. Leif Pagrotsky (S) som satts att ta fram ett skattepolitiskt förslag för S säger

”När vi går till val nästa gång har svenska folket levt med borgerlig skattepolitik i åtta år. Människor har inrättat sin ekonomi efter de skatteregler som faktiskt gäller. Det är självklart för oss att vi inte ska lägga några förslag som gör att människor inte sover gott om natten.”

Men vad vill ni då? Sitta kvar med Carema och vård skött av lägstbjudande? Och sover vi egentligen inte godast om natten om vi vet att vi lever i ett samhälle där vi blir omhändertagna när något händer? Där omhändertagandet handlar om lite mer kvalitet än fattighus och svält. Det var väl det Socialdemokraterna kämpade för under förra seklet, att komma bort från fattigauktioner?

Ironiskt nog så har Pagrotsky förmodligen rätt. När vi nu upplever att vi har det rätt bra, med mer pengar direkt ner i plånboken, så tänker vi inte på att det är vi själva som kan ligga där på Caremas boende imorgon. Det är förmodligen Alliansens smala lycka att Sifos respondenter lever i nuet, övertygade om att aldrig behöva svälta ihjäl när lönen upphör att komma varje månad.