Regeringen, genom Erik Ullenhag (FP), Anders Borg (M) och Maud Olofsson (C) vill införa vad som kallar "nystartszoner" i segregerade områden, "utanförskapsområden". Där är människorna nämligen kreativa entreprenörer och ännu inte jämställda, som vi etniska svenskar ju är.
Exakt vad dessa zoner skall innebära säger inte Ullenhag/Borg/Olofsson. Men visst låter det fint att dom skall räddas från sitt utanförskap genom nystart? "Passiviseringspolitiken" som bedrevs för fyra och ett halvt år sedan skall bytas ut.
Dock kan vi förstå att regeringens nystartszoner som alla ekonomiska frizoner syftar till att det skall bli billigare att anställa folk, lättare att ha dem anställda. Arbetsförmedlingen kan säkert hitta arbetslösa som kan praktisera för a-kassa/försörjningsstöd. Vips så blir invandrarna både integrerade och jämställda!
Bakom regeringens fina ord kan man dock ana en helt annan verklighet. Det är ju inte direkt så att ekonomiska frizoner (EPZ, maquiladoras) visat sig gynna människors arbetsmiljö eller fackliga rättigheter. Det borde höras ett ramaskri från Norra Bantorget och Olof Palmes gata idag. För även om ekonomiska frizoner vanligtvis är ett sätt för fattiga länder att locka till sig utländska företagare kan man bakom förslaget ana ett försök att locka till sig investerare genom just låga löner och dåliga villkor. Och visst är det så att det är flest kvinnor som jobbar i de ekonomiska frizonerna. Det är ju de som har de lägsta lönerna.
Och exakt vad är det som säger att det är invånarna i Tensta och Rosengård som kommer starta eget? I stället för att bli anställda av större företag som förlägger sin verksamhet dit just för att det är dyrare att anställa i resten av Stockholm och Malmö? Med lönedumpning som resultat.
Måhända är jag lika misantropisk som Muminfamiljens hembiträde, Misan, men vi har ju inte direkt sett hur företagarna i de ekonomiska frizonerna har skapat ett bättre arbetsliv eller minskat utanförskap. (Mer än möjligen att kvinnorna i Kinas frizoner fått pengar över att skicka hem till sina barn hos mormor och morfar i hemregionen.)
Men jag kan inte lösgöra mig från att det vore bättre att sluta diskriminera invandrade personer vid tjänstetillsättning, på hela den svenska arbetsmarknaden. Snarare än att tvinga in dem i låglönejobb. Arbetslösheten bland personer med annan etnisk tillhörighet än svensk är nog ett större samhällsproblem än att man löser den genom ekonomiska frizoner. Erik Ullenhag skulle ju kunna fråga DO om var problemen ligger. (Även om han inte har för vana att ta reda på fakta innan han agerar.)
Exakt vad dessa zoner skall innebära säger inte Ullenhag/Borg/Olofsson. Men visst låter det fint att dom skall räddas från sitt utanförskap genom nystart? "Passiviseringspolitiken" som bedrevs för fyra och ett halvt år sedan skall bytas ut.
Dock kan vi förstå att regeringens nystartszoner som alla ekonomiska frizoner syftar till att det skall bli billigare att anställa folk, lättare att ha dem anställda. Arbetsförmedlingen kan säkert hitta arbetslösa som kan praktisera för a-kassa/försörjningsstöd. Vips så blir invandrarna både integrerade och jämställda!
Bakom regeringens fina ord kan man dock ana en helt annan verklighet. Det är ju inte direkt så att ekonomiska frizoner (EPZ, maquiladoras) visat sig gynna människors arbetsmiljö eller fackliga rättigheter. Det borde höras ett ramaskri från Norra Bantorget och Olof Palmes gata idag. För även om ekonomiska frizoner vanligtvis är ett sätt för fattiga länder att locka till sig utländska företagare kan man bakom förslaget ana ett försök att locka till sig investerare genom just låga löner och dåliga villkor. Och visst är det så att det är flest kvinnor som jobbar i de ekonomiska frizonerna. Det är ju de som har de lägsta lönerna.
Och exakt vad är det som säger att det är invånarna i Tensta och Rosengård som kommer starta eget? I stället för att bli anställda av större företag som förlägger sin verksamhet dit just för att det är dyrare att anställa i resten av Stockholm och Malmö? Med lönedumpning som resultat.
Måhända är jag lika misantropisk som Muminfamiljens hembiträde, Misan, men vi har ju inte direkt sett hur företagarna i de ekonomiska frizonerna har skapat ett bättre arbetsliv eller minskat utanförskap. (Mer än möjligen att kvinnorna i Kinas frizoner fått pengar över att skicka hem till sina barn hos mormor och morfar i hemregionen.)
Men jag kan inte lösgöra mig från att det vore bättre att sluta diskriminera invandrade personer vid tjänstetillsättning, på hela den svenska arbetsmarknaden. Snarare än att tvinga in dem i låglönejobb. Arbetslösheten bland personer med annan etnisk tillhörighet än svensk är nog ett större samhällsproblem än att man löser den genom ekonomiska frizoner. Erik Ullenhag skulle ju kunna fråga DO om var problemen ligger. (Även om han inte har för vana att ta reda på fakta innan han agerar.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar