Sanna Rayman borde ta ett snack med sin kollega Johan Wennström. På Svenskans ledarsida har dom två lyckats med konststycket att hålla helt olika linje, samma vecka. I tisdags reagerade jag över att Wennström sköt giftpilar mot Vänsterpartiet för att de senare inte hade hela väljarkårens stöd. Folk som vanligen röstar på andra partier tycker att (V) skall byta politik. Nähä? Men de som röstar på (V) tycker förmodligen att deras politik är den rätta, på det stora hela. Åtminstone betvivlar jag att man tycker att (V) skall gå mot höger, som Wennström tycks föreslå. (Han kör givetvis det gamla kommunistkortet. *gäsp*) Särskilt tror jag att många av väljarna röstar på (V) för att deras utrikespolitik, till exempel deras kompromisslösa ställningstagande för att såväl ockupation som blockad måste upphöra på Västbanken respektive Gaza.
Samma dag kunde man i SvD läsa att det fanns två partier som hade ÄNNU sämre siffror men det skrev underligt nog inte Wennström något om. Centerpartiet och Kristdemokraterna för tydligen en politik som har ännu lägre förtroende hos väljarkåren. Är Wennström beredd att hålla med väljarna även där, att dom skall byta ideologi? Självklart inte, kristdemokrati och nyliberalism är ju Svenska Dagbladets musik.
Idag kommer så Sanna Rayman och konstaterar i huvudledaren (ännu ej på nätet) att det faktum att C och KD har ett mycket lågt stöd inte alls skall ses som något underligt eller som skäl för att de skall ändra inriktning, eller ideologi. Nej, nej, i stället behövs dom för de väljare som röstar på just dem.
Ergo, om du för en politik som Svenska Dagbladets ledarsida ogillar så skall hela väljarkåren stå bakom kraven på denna politik, men om du för en politik som Svenskans skribenter gillar då räcker det om du företräder just dina 3,8-4,0 procent väljare.
Kappvändare!
Samma dag kunde man i SvD läsa att det fanns två partier som hade ÄNNU sämre siffror men det skrev underligt nog inte Wennström något om. Centerpartiet och Kristdemokraterna för tydligen en politik som har ännu lägre förtroende hos väljarkåren. Är Wennström beredd att hålla med väljarna även där, att dom skall byta ideologi? Självklart inte, kristdemokrati och nyliberalism är ju Svenska Dagbladets musik.
Idag kommer så Sanna Rayman och konstaterar i huvudledaren (ännu ej på nätet) att det faktum att C och KD har ett mycket lågt stöd inte alls skall ses som något underligt eller som skäl för att de skall ändra inriktning, eller ideologi. Nej, nej, i stället behövs dom för de väljare som röstar på just dem.
Ergo, om du för en politik som Svenska Dagbladets ledarsida ogillar så skall hela väljarkåren stå bakom kraven på denna politik, men om du för en politik som Svenskans skribenter gillar då räcker det om du företräder just dina 3,8-4,0 procent väljare.
Kappvändare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar