Got you under my skin

Här brukar man skälla på Ryan Air för att dom låter vika ut sin kabinpersonal. Air New Zealand går en bit längre. Enligt uppgift började det hela som en idé för hur man kunde få resenärerna att uppmärksamma säkerhetsgenomgången ombord. Här handlar det mer om motsatsen till Ryan Airs betala-allt-extra-policy.

Sången: Om du liksom jag gillade sången kan jag berätta att det är Gin Wigmore som sjunger.

Enough material for an entire conference

Christine Schürrer är dömd till livstids fängelse för att ha mördat två små barn och försökt mörda deras mamma. Nu sitter hon i fängelset och skriver brev till mamman och hennes sambo. När de båda ansöker om besöksförbud, vilket även inbegriper brevskrivande, överklagar Schürrer detta besöksförbud. Tydligen anser hon sig ha rätt att fortsätta plåga familjen i frågan, även från fängelset. Att de inte vill ha hennes brev skiter Schürrer i.

Jag är beredd att säga som psykologparet som tog in på Fawlty Towers sa när ägaren Basil i en slutscen hoppar groda i hotellkorridoren:

- There's enough material here for an entire conference.

Borgarmedia och förtroendet

Svenska Dagbladets ledarskribent har varit på seminarium i Almedalen. Där har man diskuterat mediernas inflytande över bilden av oppositionen. Hennes kollega på Flamman hade dristat sig uttrycka att eftersom nio av tio tidningar är borgerliga så skulle folk kunna dö på gatorna och pressen ändå beskriva Anders Borg som ansvarsfull. Detta tycker Svenskans ledarskribent är att skylla ifrån sig.

Där jag sitter på balkongen med mitt morgonkaffe bläddrar jag så fram till sidan 10 - Nyheter från Almedalen. Rubriken lyder:

"S släpar efter i förtroende"

Denna rubrik är stort uppslagen i tidningen och på nätet och finns också med på förstasidan i papperstidningen. Faktarutan visar däremot att majoriteten anser att S är bättre än M på att veta hur man sköter Sverige, på att bedriva en politik som funkar i verkligheten samt bättre förstår vad som är bra för Sverige. Enda punkten där S hamnar efter är på "regeringsduglighet". Detta tolkar Svenskan som att S släpar efter.

Men det är klart, det är väl en enskild redigerare som satt rubriken, liksom enskilda redigerare valt att lyfta upp artikeln så stort.

Eller så är det ett lysande exempel på hur borgarmedia vill påskina att S har lägre förtroende än fakta visar. Och en snabb titt på bloggkommentarerna ger vid handen att folk bara läser rubriker, inte faktarutor. Så skapas sanningar i borgarpressen.

Fläder och rabarber

Mycket gott tillsammans med en skvätt gin, lite clubsoda och mycket is.

Får nog göra en sats till innan flädern blommat klart.

Valparna har flyttat

Nu har jag följt Flexi och hennes valpar ett tag. Sett dem växa och flytta till sina nya familjer. Så var det bara två kvar. Och vår lust till en spansk vattenhund har ju inte minskat. Måste bara synka våra liv lite först.

Men vi ser fram emot att träffa lilla Scout/Dorrit/Bosun's Lady senare i sommar!

Förbud mot gatumusikanter

I gemytets Göteborg har stan bestämt att förbjuda gatumusikanter. Min första tanke var att om dessa musikanter låter lika illa som Håkan Hellström så är det väl good riddance. Men nu antar jag att det inte rör sig om vilka gatumusikanter som helst utan om de romer från östra delarna av vår union som försöker överleva dagen genom att spela dragspel m m. En bra analys av detta gör bloggaren Svensson.

Alltså, det är förmodligen lika lätt att eliminera fattigdomen bland östeuropeiska romer genom förbud mot gatumusik som det är att eliminera knarket genom att förbjuda knarkare på Sergels Torg.

Flädersäsong

Bredvid vårt hus här i Vällingby blommar flädern.

Tillsätt citroner, citronsyra, socker, rabarber och vatten.

Låt stå och dra i två dygn.


Ikväll är det dags för nästa etapp i processen mot fräscha sommardrinkar.

Veckans filmtips

Om man vill stänga in sig i värmen och få lite snö och kyla rekommenderas Kautokeino-upproret av Nils Gaup.

Efter att ha sett filmen kan jag bara konstatera att när man driver folk till stupets rand så får man vara försiktig med var man själva sätter sina fötter. I övrigt måste väl hela upproret ha varit good riddance of bad rubbish.

Sen måste jag fråga mig. Kan inte Peter Andersson någonsin få spela en trevlig karaktär? Inte för att han inte är lysande som de praktarsel han ofta får spela (med rollen i Hammarkullen och Män som hatar kvinnor som exempel) utan för att det vore intressant att se om han klarar av det.

Värmebölja

Det är sommar i Vällingby. Dagen har spenderats på Maltesholmsbadet där lille mannen vågade doppa hela sig. Senare plockade vi fläder här runt hörnet och gör nu saft av denna och farbroderns rabarber. Kanske blir det lite flädersnaps också.

Ute på gården har grannen plockat fram vattenpipan. I plaskdamman stojar fortfarande barnen.

Det bränner i nacken och nu blir det sillmiddag.

Sommar är bäst.

Vi bjöds på grillfest i Stureby

På vägen till festen var det dags för vätskekontroll.

Innan vi kunde inta däckstolarna med en välkomstdrink i handen.


Grillen tändes...

... och stans bästa grillkock stod för grillandet.

Vi räknar med att det blir en tradtion*.

* Tradition: När man tvingas bjuda samma människor på fest år

efter år i all evinnerlighet efter att ha råkat göra det en gång.

Lenny Kravitz skriver på Facebook om Michael Jackson

"Some words on Michael Jackson

/.../

Just listen to an early Jackson Five album and listen to that voice. The purity, the feeling, the interpretation of the lyrics. At the age of ten, he was on par with James Brown and Aretha Franklin. But the thing he had that they could not match was the fact that he was a child. But at the same time he sang as an adult. That line between child and experienced adult took his expression to an unmatched level.

/.../

I got to work with Michael on a track that has not been released and it was the most amazing experience I’ve had in the studio. He was funny. Very funny and we laughed the whole time. I also saw what a beautiful father he was. He was a beautiful human being. I am deeply saddened this evening.

He was the first live performer I ever saw. I got to see him at Madison Square Garden when I was eight. If not for him, I wouldn’t be doing what I’m doing. He gave me joy as a child and showed me the way to go. He was music. Period. His hugeness as a star was great but before he was the King of Pop, he’d said it all.

May you rest in peace sweet Michael. You gave us all you had to give.

Lenny."

I förgrunden

En av mina bloggvänner säger på Facebook att Michael Jacksons Thriller stod i bakgrunden under livet i början av 1980-talet. Medan andra grupper stod i förgrunden. Och fortfarande står.

Mina två mest spelade vinylskivor alla kategorier är Depeche Modes A Broken Frame och U2:s War.

Aaaahhh, hur många gånger har man inte hört det där, this song is not a rebel song, this song is... Jag tror det är svårt att uppskatta hur mycket Depeche, U2 och deras musik betydde för mig och den människa jag blev. De hjälpte liksom till att skapa mitt eget liv, min egen stil, min egen smak. Ingen av mina kompisar i Karlstad förstod deras storhet. De lyssnade endera på svensk pop eller hårdrock. Så jag letade mig utanför stan, genom brevvänner och vänner träffade på annat håll och kunde inte vänta på att få flytta därifrån. London, Stockholm. Bort.

Ja, den här musiken har verkligen varit min förgrund.

Tjuvlyssant special

Hemköp Vällingby, fredag eftermiddag. Två unga män med okänt ursprung (västra Afrika?) och flätat hår står bakom mig i kön för att köpa läsk. De pratar på ett språk jag inte känner igen med vissa fraser på engelska instuckna. Den ene får se löpsedlarna. (Som båda skriker ut nattens budskap att Michael Jackson är död.) Han säger upprört något till sin vän. Vännen svarar lite nonchalant. Utan att förstå ett ord förstår man innebörden av samtalet. Den upprörde utbrister, liksom till alla oss andra:

- Michael is dead, man! It makes me feel awful. He was my brother, man!

Ett helt liv med Michael Jackson

Det var så här jag gillade Michael Jackson bäst. Som en del av Jackson Five. Med låtar som Blame it on the Boogie och Can you Feel it. Eller sköna I Want you Back, en låt som jag lyssnade oavbrutet på sommaren 1988... Oh baby, give me one more chance...

När jag tänker på det har familjen Jackson varit aktiva under hela mitt liv. Michael Jacksons Thriller släpptes samtidigt som Kabel-TV gjorde entré i mitt liv. Hur många gånger jag tittat på den här videon vet jag inte. Världens mest sålda album. Smaka på det.

På Youtube skriver ett fan:

"Michael impersonator might have been the one with the funny nose and he is the one who died. Perhaps the real michael wanted to be left alone and eloped changed name and went under bunkers to another planet or universe or UFO who knows this rich people can often die and start aknew away from the world and I hope this is true...I know he did not die."

Elvis och Michael kan ju sjunga duett nu, var de än befinner sig.

En inte alls ovanlig berättelse

Läser Joyce Carol Oates Dödgrävarens dotter (finns i pocket i en dagligvaruhandel nära dig). Boken handlar om Rebecka vars föräldrar och äldre bröder flyr undan nazisterna till USA på 1930-talet. När båten lägger till i New Yorks hamn föds Rebecka. Det nya landet leder dock inte till lycka och välgång för familjen. Fadern, läraren, får jobb som dödgrävare och går sakta men säkert under. Något som för familjen mot katastrofen.

Dottern Rebecka träffar en man som för henne bara innebär ett upprepande av katastrofen. När jag läser hur denne man bryter ner och misshandlar Rebecka blir jag nästan lite skeptisk. Berättelsen känns lite too much, lite för mallad. Ända tills jag på sidan 352 (mitten av boken) drabbas av en insikt som slår som ett slag i magen. När Rebeckas attraktive men försupne och lögnaktige man försöker få deras treårige son att skvallra på sin mamma. Visst är det så att Rebecka är otrogen med andra män när pappa är ute på vägarna? Berätta nu för pappa, visst träffar mamma en annan man! Har du inte hört hur mamma har någon annan här på kvällarna?

Mitt i denna upptrappning inför ännu en brutal misshandel inser jag att Joyce Carol Oates berättar min mormors historia. Och så många mormödrars och mödrars bredvid henne. Berättelsen känns mallad just för att den är typisk. Ända ner till hur han använder barnet för att ge sig på mamman. Det är så här dom beter sig, männen som misshandlar sina partners och sina barn. Ju mer jag läser ju mer känner jag igen mig i mormors egen berättelse om sitt liv med en sjukligt svartsjuk, svårt alkoholiserad misshandlande man. Mormor bröt sig också loss till sist, liksom Rebecka i bokens andra del.

Den del jag nu skall påbörja.

Lars Lerin utnämnd till hedersdoktor

Den värmländske konstnären och författaren Lars Lerin har utsetts till hedersdoktor vid Karlstads universitet. Universitetet motiverar sig så här:

"Lars Lerins måleri kan sättas in i en nordeuropeisk tradition av landskapsmåleri, men har samtidigt en karaktär som gör att det aldrig låter sig slutgiltigt definieras. I hans konstnärskap är det omöjligt att skilja författaren från bildkonstnären. Det monumentala måleriet sammanförs med nedtecknade notiser. Den tekniska skicklighetens illusionsmakeri bryts av revor och fragment, som ger bilderna en känsla av att vara dokument. Stundtals finns en naturvetenskaplig skärpa. Det som tar gestalt har dock en undanglidande karaktär."

I sommar kan alla som besöker Värmland se Lerins konst på Laxholmen i Munkfors. Åk och se och njut! Det skall vi göra.

Arlas maffiametoder

Häromdagen såg vi mjölkbilen åka förbi på vägen vid Torpet på väg mot Milkos mejeri i Karlstad. Den hade varit uppe och hämtat mjölk hos grannen. Några minuter senare hörde vi kossorna mua glatt uppe ifrån ladugården när de åter släpptes ut efter mjölkningen. Mindes när jag som liten grillade med grannens familj och vi alltid fick iskall, färsk mjölk till korven. Direkt från korna. Mjöken var av den där kvaliteten som lämnade en vit mustasch på överläppen.

Nu verkar det som om det finns konkreta bevis för det vi länge misstänkt. Att Arlas kör med rena maffiametoder för att skapa sig en monopolställning med sin danska mjölk. Därför vill jag bl a rekommendera Emåmejeriet i Hultsfred som säljer Smålandsmjölk till butiker i Småland och Östergötland. Mycket god och färsk mjölk som vi alltid köper när vi befinner oss i vårt småländska hem. Liksom vi köper mjölken från Milko när vi är i Värmland. Här i Stockholm är det dock svårare...

Enligt min källa skall Arla ha upplyst sina mjölkbönder om att om de tänkte fortsätta leverera mjölk till andra mindre mejerier kan de glömma att leverera till Arla. Likaså verkar Arla nu försöka knyta upp dagligvaruhandlarna med avtal där de förbinder sig att bara sälja Arlas mjölk.

Flygande maran i Mongoliet

När jag var liten brukade min far, den gamle brottaren från Björneborgs Brottarklubb, lära mig olika brottargrepp. Ofta tumlade vi runt på golvet i flygande maror och halvnelsons. Jag är övertygad om att Pappa skulle gillat Mongoliet. Om inte annat så kunde vi tagit med honom på mongolisk brottning. Det var ju också i brottning Mongoliet tog sitt första OS-guld förra sommaren.

Här har lille mannen, som mest ägnade sig åt tacklingar i hockey som ung, fått för sig att han skall klara sig mot sin gode vän Luya.

- Man skall hålla honom ifrån sig, då jag har längre armar!

Sa lille mannen.

Men vad hjälper detta mot folk som kan knepen?

Då blir det lätt så att man får flyga lite i stället.

Och hamnar med huvet före ner i den mongoliska stäppen.

Gullregn

Förra året kom inte en blomma på gullrgnet. Möjligen dog dom i köldknäppen vi upplevde i maj. I år blommar den därför med besked. Att stå inne i gullregnet och fotografera är som att stå bredvid en jetmotor. Humlorna har fest.

Ouch!