Morgonläsning

Bläddrar förbi ännu ett försök av Per Gudmundsson att skrämma Stockholmsväljare för oppositionen. Han har i ett par dagar försökt förklara för oss att med en S-ledd regering kommer en stor del av våra vårdcentraler och förskolor försvinna. Det är som om det var Moderaterna som uppfann både fri sjukvård och dagis, i stället för tvärtom. (Å andra sidan påstod ju Kent Persson (M) i Nerikes Allehanda i helgen att den svenska modellen utformats under årtionden, delvis under socialdemokratisk ledning. Från Saltsjöbaden 1938 till idag har Socialdemokraterna regerat i nära 60 år, starkt motarbetade av Moderaterna i i princip varje välfärdsfråga.) Nej, Per, att man förbjuder vinst betyder inte att vårdcentralen försvinner, däremot kanske riskkapitalisterna gör det och det är faktiskt inte någon stor förlust för den del av befolkningen som inte gjort privat vinst till sin ideologi. Att vi är många har nog även du förstått eftersom du redan två år före valet börjat med skrämselpropaganda på ledarplats. 

Skönt då att få läsa Ola Wongs krönika i tidningen. Wong som skriver om Tintindebatten och George Orwell och slutar med att klämma till den beskäftige Johan Hakelius, som liksom Maria Abrahamsson (M) haft svårt att känna sympati med en tillfångatagen journalist med vänstersympatier. (I deras värld är det ju bäst om alla journalister är som Mats Knutsson och Margit Silberstein.) 

Nu är det så här: Handlingar betyder något. Orwell fick en kula i halsen i kampen mot fascismen i spanska inbördeskriget och blev 1900-talets mest betydelsefulla politiska författare. Martin blev skjuten i axeln, torterad och dömd till 11 års fängelse som journalist på fältet. Hakelius mest krävande journalistiska utmaning har varit att välja mellan Times New Roman och Verdana. Lycka till med att vinna den trovärdighetsmatchen.