måndag 18 februari 2013

Skurk-Telia

Konstaterar att Telia inte bara beter sig skurkaktigt när det gäller affärer i forna Sovjetstater utan även mot sina kunder här hemma i Sverige. I slutet på oktober förra året kontaktade jag Telia med anledning av att jag skulle tvingas flytta från deras fina fibernät som fungerat i princip prickfritt. Med tanke på hur nöjd jag var med själva tjänsten skulle jag givetvis varit intresserad om de kunnat erbjuda mig, som ny husägare, något liknande. Efter en halvtimme i kö kommer jag fram. Då visar det sig att personen jag pratar med inte kan hjälpa mig utan kopplar mig vidare. Till samma kö som jag suttit i en halvtimme. Jag är nu tillbaka där jag började.

När jag väl kommer fram till en manlig medarbetare på Telia frågar denne om jag verkligen vill avsluta mitt abonnemang utan att teckna ett nytt. Ja, med tanke på den långa kötiden och nonchalanta behandlingen av mitt ärende är jag nu tveksam. Okej, då sägs mitt avtal upp.

Någon vecka senare har jag inte fått någon bekräftelse. Vi befinner oss fortfarande i oktober och jag ringer igen och får stå i kö. När jag väl får prata med manlig medarbetare nr 2 talar denne om att någon skriftlig bekräftelse på uppsägningen får jag inte. Dock har dom noterat att mitt abonnemang är uppsagt per den 31 januari. Vill jag verkligen inte teckna avtal med dem om ett nytt abonnemang. Nej, jag avvaktar.

Inflyttade i nya huset och en vecka in i februari dimper så en månadsavi för februari ner i brevlådan. Något harmsen ringer jag åter Telia och får tala med manlig medarbetare nr 3. Han noterar att avtalet tydligen inte alls är uppsagt utan att man lagt mig i någon slags lista för personer som man tror sig kunna värva kvar som kunder. (Om jag förstår det hela rätt.) Nej, säger jag. Nu räcker det. Jag betalar inte en krona för något Teliaabonnemang i februari (då jag ju inte kan använda deras grejer). Han räknar och säger att han "lägger på" 130 kr. Nej, säger jag, det gör du inte, för jag betalar inte för februari. Då blir han sur och låter mig förstå att jag inte förstår hur han menar och upprepar att han lägger på 130 kr. Efter att ha tjatat en lång stund får jag ge upp. Vi kommer inte längre.

Så idag kommer en räkning där Telia kräver mig på 130 kr av februari månads räkning.

Jag antar att det för ett företag som ägnar sig åt skumraskaffärer på hög nivå är självklart att man även gör det gentemot småkunderna. Trots att det alltså gått ca tre och en halv månad sedan jag först kontaktade dem ska jag ändå betala för ännu en veckas abonnemang för ett nät jag inte kunnat nyttja, då jag bevisligen inte längre bor i lägenheten i fråga. Hur många är det som här ger upp och betalar, för att slippa de halvtimmeslånga telefonköerna och snorkiga männen i kundtjäns?

Men jag gjorde i alla all rätt som avvaktade med vilka jag skulle skaffa mitt nya abonnemang ifrån.

2 kommentarer:

Band sa...

Hej, jag läser din blogg ibland och denna gången förstår jag EXAKT hur du känner det.

Själv tog jag det ett steg längre och hämnades, inte för att det i slutändan gav nåt reelt men känslan... Bara känslan av att veta att någon av de hjärndöda måste ägna sin tid åt mitt fall och mina mejl och försöka vara trevliga och sakliga i sina svar var värt mödan.
kika in här:
http://pappaband.blogspot.se/2011/09/dags-att-satta-hart-mot-hart-mot-telias.html

och bli inspirerad?
/PappaBand

Rabiatfeminism sa...

Hahaha! Ja, kanske man skulle köra den versionen, men av vad jag hittills hunnit läsa på din blogg erbjöd som värdecheckar? Tanken på att handla hos dem är lite motbjudande... ;)