Traditioner

Jag älskar ål! Det är en tradition för mig att äta ål på julbordet! Nu äter jag iofs inte ål men det är fan i mig en tradition att äta ål och ingen ska komma och ta ifrån mig ålen! Jag måste nog bilda en grupp på Facebook i stil med nedanstående där jag kräver att få äta ål och anser att kulturmarxisterna på WWF ska hålla tassarna borta från min tradition!

Det här är gruppen Ta inte våra traditioner ifrån oss. Den har gillats av nära 9 000 personer på Facebook och många fler gillar deras bilder som de med jämna mellanrum postar. Till exempel den här.

En ung flicka har alltså ritat en pickaninnydocka för att illustrera att vi (d v s de 18 000+ som gillat bilden) vill fortsätta skratta åt rasistiska stereotyper på julafton. Jag är osäker på om alla 18 000 verkligen ser Kalle på TV på julafton, men de lånar icke desto mindre sitt namn till denna kampanj. Utan att veta vem som ligger bakom den. Att göra det kan man bara göra om man anser sig eller "muslimska hårfrissor" ha tolkningsföreträde över svarta människor när det gäller nidbilder av svarta människor. Vilket illustreras av Beriths och Birgittas kommentarer vid bilden. 

Bloggaren Hannah Lemoine skriver:

"Själva SYFTET med dessa bilder är att de ska porträttera vissa människor på ett negativt sätt. Och ibland får dessa bilder mycket stor spridning, via ord eller via bild eller i en kombination av dessa båda. /.../ Det kan aldrig, aldrig, vara den grupp människor som skapade de förtryckande bilderna från början, som får lov att bestämma om de är kränkande eller ej, ur vårt perspektiv. Det enda vi, som vita och eventuellt icke-judiska, kan göra, är att acceptera att dessa bilder har en historia av förtryck, och att vi inte vill ha med dem att göra. Att vi väljer bort att reproducera dem."

Som extra illustration om vad det handlar om kommer här en jämförelse mellan hur olika tecknare framställt svarta barn.

Ser man inte skillnaden mellan Pija Lindenbaums bild och Stina Wirséns bör man verkligen läsa Lemoines artikel. (Och jo, jag är övertygad om att Wirséns syfte var mycket gott, men tyvärr blev det fel.)

Alla kan se Kalle Anka på Youtube. Det dom med sina klickanden på Facebook kräver är att  få har kvar figurerna i Kalles program som det sänds på TV kl 15.00 på julafton. De jag känner som hittills lånat sina namn till denna propagandakampanj är mellan 45-70 år gamla så det här med dockor och tecknade serier är verkligen ingen barnlek. Dessa tecknade figurer verkar vara en stor del av vuxna människors traditionella identitet. Jag är dock säker på att min tvåårige systerson kommer klara sig bra utan att ha fått se dessa sexistiska och rasistiska schabloner på jul. 

Thor Rutgersson på ABF beskriver den kampanj som nu pågår och som "vanligt folk" numera stödjer. För den som är van att bara läsa propagandistiska enmeningsbudskap som "behåll våra traditioner" och "det heter negerboll" kan det vara jobbigt att läsa en så lång text, men jag rekommenderar alla att försöka. 

"Det handlar återigen om de riktigt radikala; ni vet de som vill skicka hem varenda människa som kanske är släkt med någon som ser ut som att de kanske känner någon som inte riktigt kommer härifrån. Det handlar om de ”realistiska”, som Sverigedemokraterna själva, som försöker framställa sig som ”folkets röst”, och som vågar prata om de verkliga problemen. Och det handlar om aktörer som målar upp nya hotbilder – i den nu pågående debatten gäller det våra svenska traditioner; det är skolavslutningar, luciatåg och rätten att få kalla sina sötsaker för vad man vill (för så har vi alltid gjort!). De här ”orosmolnen” planteras ut, och i kombination med det vi hör från ”de radikala” och det vi hör från ”de realistiska” så flyttas ramen för samhällsdebatten åt ett mer främlingsfientligt håll.

Vill man vara den som köper de uppmålade hotbilderna rakt av utan eftertanke? Uppenbarligen vill väldigt många människor det. 

Fotnot: Nä, jag är inte särskilt förtjust i ål men se detta som ett exempel...

Nu får det vara nog!

Kan ingen tänka längre i det här jävla landet?

De senaste veckorna har jag drabbats av en växande insikt om att något är ruttet i staten Sverige. På diskussionsforum och Facebook stinker det ordentligt av en brunsvart sörja. Samtidigt som Sverigedemokratiska riksdagsledamöter avslöjats som rasister (no shit!) som gillar att springa/rulla runt på stan och förnedra personer med annan härkomst, samtidigt har det skapats ett motspinn i sociala medier. Plötsligt lyfts varje liten enskild händelse i detta land upp som ett hot mot det svenska. Här sitter människor och skriver att dom förvisso inte håller med SD i mycket men nu ska dom rösta på dem ändå för att markera mot att PK-samhället tar ifrån dem själva deras grundplattform, på vilken deras identitet vilar. 

"Detta var droppen. I ren jäkla protest kommer jag att lägga min röst på SD i nästa val - inte för att jag delar alla deras åsikter (långt därifrån) utan bara för att visa mitt djupa missnöje med den utveckling samhället går i. Nu är måttet ta mig f-n rågat!" ("Robban" i Aftonbladets diskussionsforum 15/12 2012.)

Idag har SD tio procent i senaste Sifon om vilket parti väljarna skulle välja om det var val idag.

Vad är det då dessa människor oroar sig över. En Facebook-grupp som kallar sig Alternativa medier har listat alla övergrepp mot de stackars svenskarna "de senaste åren". 

Gruppen Alternativa medier säger sig vilja vara en motkraft mot våra traditionella medier, som beskrivs som att de "piskar upp en PK-stämning". 

De s k PK-medierna har enligt mig de senaste veckorna snarare piskat upp rakt motsatt stämning. Nerikes Allehanda till exempel, ni vet tidningen som gjorde sig känd i hela världen genom att publicera Lars Vilks rondellhund föreställande profeten Muhammed. Utan att ha fått en kommentar från den andra parten publicerade NA en artikel med rubriken "Pepparkaksgubbar förbjuds i luciatåget.". En tioåring i Laxå hade sett fram emot att vara pepparkaksgubbe i skolans lussetåg. Enligt pojkens mamma och NA förbjöds han detta. Varpå den normala reaktionen i detta rike av kränkta själar, självklart är att ringa tidningen. Skolan avstod från att kommentera. Ändå skriver journalisten på NA en artikel om den stackars ledsne pojken och hans arga mamma, en mamma som hänvisade till att Lucia ändå var ett KKK-tåg där hennes son inte skulle få delta. 
Nå, var det då så att tioåringen inte fick vara pepparkaksgubbe, och i så fall, varför? Det för oss in på listan ovan. Låt oss gå igenom denna. 

1. "De senaste åren har vi"
"De senaste åren" är om man ska döma av de händelser författaren refererar till, åtminstone de senaste tio åren.

"Vi" visar sig vara ganska många, eftersom det hänvisar till allt från dig och mig, en enskild klasslärare i Laxå, ett multinationellt glassföretag, ett finskt godisföretag och ett amerikanskt filmbolag.

2. "Klippt bort figurer ur Kalle Anka"
Walt Disney Inc har klippt bort tre figurer ur Tomtarnas julparad, som ingår i programmet Kalle och hans vänner firar jul. En picaninnydocka, en judisk farbror med långt skägg och en blond docka som är ganska korkad. De aktuella scenerna skapades på 1930-talet och innehåller rasistiska stereotyper av svarta, judar, kineser och dessutom en ganska sexistisk stereotyp av blonda, vita flickor. Walt Disney ansåg att det var dags att ta programmet från 1930-talet in i 2010-talet. Man klippte alltså i sin egen produktion, som går ut till 40 länder. Något som knappast väcker ramaskrin någon annanstans än i Sverige, ironiskt nog. Särskilt inte i USA. Men i Sverige är picaninnydockan en så stor del av firandet av Jesus födelse att hela grundvalen för vår existens rubbas om hon inte får hoppa på den felvända stämpeln även denna jul. (Att dockan var borta under många år, innan vi fick Facebook och diskussionsforum på nätet är en parentes, men inte minns jag några arga insändare från dessa år. PK-media kanske rent av censurerade 27 400 (så många som just nu gillat bilden ovan) människors oro över att tas ifrån sina svenska traditioner att framställa svarta som de framställdes av den vita, slavägande klassen en gång i tiden. 

Vad vi kan slå fast är att Walt Disneys beslut att ta bort figurerna mer handlar om hur företaget vill framstå år 2012 än hur vi som inte säger negerboll vill att Sverige ska vara samma år. Även om det sammanfaller.

3. "Plockat bort Tintin från Kulturhusets hyllor".
Nej, Tintin har inte plockats bort från Kulturhusets hyllor. Böckerna finns kvar, på flera av hyllorna dessutom.

4. "Slutat fira jul i kyrkan". 
Nej. Många människor firar fortfarande jul i kyrkan. I Sverige är ganska få människor troende kristna i en religiös mening. Och trots stora ansträngningar från människor som står sådana här grupper nära, så har vi fortfarande religionsfrihet i Sverige. Det står alltså var och en helt fritt att gå i kyrkan när man vill. Det författaren förmodligen syftar på är att hen vill att de 75 procent* av alla skolor som inte firar skolavslutning i kyrkan borde göra det. För att det är tradition. Trots att en överväldigande majoritet av alla skolbarn inte alls har det som tradition.

5. "Förbjudit pepparkaksgubben i lussetågen".
Nej. Det har vi inte alls gjort. Jag har själv sett bildbevis från lussetåg med pepparkaksgubbar 2012. EN (1) lärare i EN (1) skola i lilla Laxå bestämde gemensamt med barnen att i år sjunger vi dessa sånger. Där ingick inte pepparkakelandsvisan. När läraren inför den arga mammans anklagelser om Ku Klux Klan-tåg sedan skulle förklara sig menade hon att "Vi komma vi komma från Pepparkakeland, så bruna så bruna, vi komma hand i hand, korinter till ögon..." kan tas illa upp. Men ärligt, hur många ungar brukar vilja vara pepparkaksgubbe? Och har det hänt någonstans att hen inte fått vara det? Det hände inte ens i Laxå där PK-tidningen Expressen*2 ryckte ut och skänkte pojken en dräkt. 

Notera även att ingen förbjuds att äta pepparkakor, däremot är det inte lämpligt om du är glutenintolerant.

6. "Bannlyst nationalsången på skolavslutningar".
När sjöngs nationalsången på skolavslutningar i Sverige? Här krävs faktiskt belägg för att den någonsin sjungits i modern tid, för att att kunna påstå att den bannlysts. Och vem anser att den ska sjungas där och då, och varför? 

7. "Låtit en glass vid namn Nogger Black orsaka hysteri". 
Detta skedde före det stora genomslaget för Facebook, Flashback och alternativa medier. Kring 2005. Då Centrum mot rasism påpekade i ett pressmeddelande att glassens namn och GB:s reklam gav vibbar som kunde tolkas som att man egentligen talade om Nigger Black. De s k PK-medierna var de, som liksom i fallet med Kalle och pepparkaksgubben, spred att glassen skulle förbjudas. Mig veterligen finns fortfarande lakritsglass att köpa. 

8. "Designat om Fazers klassiska lakrits".
Återigen ett stort internationellt företag som inte vill förknippas med rasistiska stereotyper. Det är alltså inte vi, i meningen svenskarna, utan det finska godisföretagets ledning som beslutat att designat om sin produkt. För att dom gissningsvis vill sälja mer, även till folk vars hela existens inte bärs upp av att det finns ett krulligt svart huvud på produkten i fråga.

9. "Döpt om negerboll till chokladboll".
Det finns grupper på Facebook för dem som hellre säger negerboll. Jag hör personer i min närhet som fortfarande, ca tio år efter att debatten började, ser ordet neger som ett viktigt inslag i deras vokabulär. Både när de talar om människor (men sällan till av någon underlig anledning) och bakverk. Man skulle kunna tro att någon föreslagit att man ska ta chokladen ut ut chokladbollarna, men så är ju inte fallet. 

Bland vännerna på Facebook går åsikterna isär. Vissa av dem anser att belysandet av rasistiska stereotyper är fel sätt att jobba mot diskriminering. Dessa vita medelklassmänniskor tar sig tolkningsföreträde för vad som är "verklig" diskriminering. De vet att det är viktigare att jobba för lika lön och diskriminering av invandrade personer på arbetsmarknaden. Hur kvinnor och t ex svarta framställs i TV och reklam är inte lika viktigt. 

Själv tillhör jag dem som anser att vi inte ska klippa i gamla böcker och filmer. Annat än om författarna eller filmmakarna själva vill göra revideringar av sina alster, för det står dem självklart fritt. Ett bibliotek kan rimligtvis inte hålla alla utgivna böcker på sina hyllor utan måste göra ett urval. Vill man säga neger får man givetvis göra det, men i mina ögon kommer personen i fråga att framstå som lite efter. 

En vän skrev i morse en statusuppdatering med en slutkläm som sammanfattar mina farhågor inför framtiden. 

"Jag ser paralleller till nazism och fascism man börjar med något litet som inte verkar farligt sedan är man rumsren och kan fortsätta med annat. Jag kommer ta bort alla idioter som inte kan förstå vad de gillar och inte. Jag hatar allt vad rasism heter." (Vännen T på Facebook den 16/12 2012.)

Jag börjar undra om det är där man behöver dra gränsen. Människor som utan tvekan gillar bilder som den ovanstående, vilket ingen av mina vänner i skrivande stund gjort, kanske ska få göra det i fred från mig och mina frustrerade statusuppdateringar. Tanken att folk som gillar sådan här brun propaganda kan läsa mina dagliga personliga funderingar gör mig dessutom lite illa till mods. Det kanske räcker med denna blogg.

*1 Enligt Människor och tro i P1 firar endast 25 procent av alla skolor skolavslutning i kyrkan. Till en debatt i programmet hörde många av sig och frågade när det blivit tradition att fira i kyrkan eftersom de själva aldrig gjort det. Själv firade jag på skolgården, i aulan eller i gympasalen under mina 12 år i grundskola och på gymnasiet.

*2 Expressen var tidningen som avslöjade de Sverigedemokratiska riksdagsledamöternas rasistiska attacker. Därmed är dom enligt SD-anhängarna PK och anti allt som SD står för, t ex svenska traditioner som pepparkaksgubbar.