Skillnaden mellan en rondellhund och två nakna bögar vid Klagomuren

Vad är skillnaden mellan en rondellhund och två nakna bögar vid Klagomuren? Likheten har vi blivit varse i och med att två olika museer, förvisso olika stora och kända, valt att censurera båda bilderna med hänsyn till religiösa grupper. Detta efter att man faktiskt bett konstnärerna ställa ut. Det lär väl också vara en likhet i att båda konstnärerna med sina bilder velat protestera mot vad de själva upplever som ganska förtryckande religioner, Islam och Judendomen/Kristendomen.

En skillnad mellan bilderna är min personliga känsla inför bilderna. Inför Lars Vilks rondellhund känner jag bara förakt och ilska över att karln häcklar folk han sedan krisen kring Muhammedbilderna visste är lättkränkta när det gäller avbildningar av deras profet. Inför Elisabeth Ohlson Wallins bild känner jag dock nyfikenhet och ett ”på dom bara”! ”Dom” är den religion jag själv föddes in i, tvingades in i genom dopet och sedermera själv som 14-åring bekräftade genom min konfirmation. Det var alltså innan jag växte upp, tog mitt förnuft till fånga och gick ur Svenska Kyrkan. Det rör sig om en religion som jag varit en del av genom scouterna och kyrkans ungdomstimmar. En religion som ibland kan vara tillåtande, som genom min fantastiske konfirmationspräst Lars Richter, eller genom präster som Annika Borg och förre ärkebiskopen KG Hammar. Men som också kan vara fördömande, uttolkad av män som Livets Ords Ulf Ekman eller Pingsrörelsens Åke Green.

Men detta är ju min högst personliga känsla inför konstverken. Ur ett yttrandefrihetsperspektiv och ett juridiskt perspektiv har jag ärligt talat svårt att se någon skillnad på konstverken. Så den stora skillnaden står nog bara att finna i min egen moral. Där jag finner Vilks bild som ett påhopp på redan utsatta och särbehandlade muslimer, på utövarna, medan Ohlson Wallin tar ställning för en grupp som är extremt utsatta, särskilt inom religionen. Jag tror att det hela kokar ner i det bakomliggande syftet med bilderna. Att retas med utövarna av en religion och visa hur löjligt det är att man a. inte vill se sin profet avbildad eller b. tycker hundar är orena, eller att sätta fokus på förtrycket i en religions urkund och hur denna tolkas.

Det handlar också om vem man skildrar. Ohlson Wallin skildrar sin egen religion som hon vill förändra. Vilks skildrar en annan religion som han vill förändra. Jag måste nog säga att det är en stor skillnad att kritisera sin egen religion eller att häckla andras.

Det finns säkert fler aspekter, kommentera gärna här. (Men, tänk på kommentarsreglerna, vilket jag av erfarenhet vet att vissa har svårt att göra när det gäller just detta ämne.)

Elisabeth Ohlson Wallins syn på saken.