Civil society är bra. Det brukar borgarna tycka. Så länge det är rätt civil society, vill säga. Fredrika Bremerförbundet och Röda Korset är rätt. Fackliga organisationer däremot, det är mest skit. Särskilt syndikalistiska sådana. Därför bedriver Svenska Dagbladets ledarsida sedan länge kampanj mot Syndikalisterna. Igår var det Sanna Rayman som var upprörd över syndikalisternas blockad mot Berns. Företaget anlitar bemanningsföretag i stället för att själv anställa. Ganska vanligt idag, även inom Raymans bransch. "Det där är inte facklig kamp!" slår Rayman fast. (Och ignorerar där att i stort sett alla fack drivit frågan om att begränsa möjligheten att ersätta fast anställda med inhyrda i avtalsrörelsen 2010.) Idag är det Claes Arvidsson som hänger ut oppositionsborgarrådet (V) för att denna ”sympatiserar” med ett fack som, enligt Arvidsson, inte är något riktigt fack. Med fack som Syndikalisterna får vi anarki, sägs det. För detta borde oppositionsborgarrådet tas i örat av det socialdemokratiska ditot, tycker Arvidsson.
Men det är ju precis denna anarki den av Svenska Dagbladets ledarsida hyllade Högeralliansen bidrar till. Två-tre partier av fyra vill avskaffa LAS. Det fjärde vill nog men törs inte. Ett avskaffande av LAS tar ifrån facket, och de anställda, den lilla möjlighet till påverkan över vilka som skall sparkas som finns idag. Tillsammans har dessa partier försämrat villkoren för a-kassan så att det blir dyrast för dem som jobbar i sektorer där man har hög arbetslöshet (kvinnodominerade låglönesektorer) och billigt för dem som tjänar mest, där låg arbetslöshet råder (mansdominerade höglönesektorer). Detta har bidragit till strömhopp från såväl fack som a-kassa. Ett par av regeringspartierna, inklusive arbetsmarknadsministern, vill förstatliga a-kassan och göra den obligatorisk. Fast den redan är skild från facket sedan många år. Det rör sig redan om två skilda medlemskap. Den enda effekt en sådan regel skulle få är att valfriheten minskar och att ännu fler lämnar facket. Vilket så klart är tanken.
Från högerflanken har vi dessutom sett stort förakt för fackets rätt att sluta kollektivavtal och rätt att se till att dessa avtal efterlevs. (Se Lavalfallet.) Bemanningsföretag och utländska företag får gärna komma in och dumpa lönerna.
Facket har för mycket makt. Därför skall denna makt minskas. Men de anställda får verkligen inte sluta sig samman i mer radikala fackförbund när deras gamla försvagats. Och skulle en politiker visa stöd för dessa fack skall hon hängas ut som anarkist på sidan 2 i en av landets större morgontidningar.
Det där med frihet, demokrati och föreningsrätt verkar inte stå så högt i denna ledarsidas värld. Det är mycket talande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Se detta kommentarsforum som en insändarsida i en papperstidning. Jag tar oftast in inlägg som följer punkterna nedan, men förbehåller mig rätten att själv välja vad jag publicerar på denna blogg.
1. Helt anonyma kommentarer kommer inte att publiceras. En etablerad blogg bakom inlägget räcker bra.
2. Du som tycker att jag borde skriva om något annat än det jag gör. Skriv själv på din egen blogg! Här bestämmer bara jag vad jag väljer att ta upp, och ur vilket perspektiv. Detta föranleder bl a punkt 3.
3. Kommentarer som inte har med ämnet att göra ignoreras.
4. Inlägg med rasistiskt, homofobt och/eller sexistiskt innehåll släpps inte igenom. Ej heller personpåhopp eller generaliserande, illa underbyggda ommälen om olika grupper t ex feminister. Här håller vi en vänlig ton gentemot varandra och diskuterar innehåll, inte person.
5. Detta är en blogg, d v s en lång räcka av inlägg från min sida. Om du läser ett inlägg och blir fundersam över var jag står i en fråga så kan det ibland hjälpa att läsa några till för att bilda sig en uppfattning. Att medvetet misstolka mina inlägg leder till att jag inte ids bemöta dem. Och jag publicerar bara inlägg jag bemöter.
Att inte följa en eller flera av ovanstående punkter leder alltså till att jag inte släpper igenom inlägget.