Dagen i går började lugnt med att den lille mannen höll föredrag för koreanska forskare om valen 2004 och 2005 som han ju var här och bevakade. På eftermiddagen passerade vi Sukhbaatartorget (där parlamentet ligger). Där pågick en liten lugn demonstration med anhängare till National Democratic Party. Vi antog att det berodde på att deras motståndare, socialistpartiet MPRP enligt preliminära siffror fått en klar majoritet i valet. Ingenting överraskande för oss, men oppositionen i UB hävdade valfusk. Något sådant har vi inte sett tillstymmelse till i vår bevakning men när ett rykte kommer igång så...
Vi gick i allafall upp till French Cafe och tog en drink innan vi fick ett samtal från Luya om att det var ilskna demonstrationer utanför MPRP:s högkvarter vid Peace Avenue. Vi satte av dit ner för att fotografera och känna på stämningen. I frontlinjen stod poliser med sköldar och motade bort demonstranter som kastade flaskor och stenar. Men vi såg också äldre farbröder i basker som försökte argumentera med polisen för att komma upp och se bättre. Unga män klättrade upp i MPRP:s flaggstänger och hissade upp flaggor från alla oppositionspartierna. Det hela verkade lugna ner sig och vi traskade upp till Luya och Bat-Erdene som satt och drack öl på Romance Restaurants uteservering.
Bredvid oss satt ett gäng MPRP-anhängare med TV i mobilen. Där fick vi se att någon satt eld på högkvarteret och vi tömde snabbt våra öl och begav oss tillbaka ner till centrum. Stämningen var en helt annan nu. MPRP:s högkvarter var vandaliserat och man hade satt eld på både detta och Moderna Museet som skövlades. Jag såg en kille komma springande med ett vasliknande föremäl under tröjan. Lågor slog ut ur fönstren och plötsligt överväldigades vi av en stickande gas. Polisen sköt tårgas rakt ut bland de mer fredliga demonstranterna. Vi la benen på ryggen och drog oss tillbaka.
Våra ackrediteringslappar hjälpte bra och folk tyckte det var bra att vi var där och dokumenterade. Lille mannen blev intervjuad av BBC som expert på mongoliska val.
Det hela började kännas obehagligt och vi drog oss ner mot Peace Avenue där vi fick se en kille klättra upp på taket på den brinnande byggnaden och riva ner MPRP:s flagga. Folket jublade och killen gjorde segergest. Frågan är hur rökskadad han är idag.
När vi stod där nere vid vägen, långt från högkvarteret träffades plötsligt lille mannen av en gummikula på höften. Polisen måste ha skjutit rakt upp i luften mot massorna.Nu läser vi på BBC:s sajt att tre personer uppges ha dött i kravallerna.
På TV visade dom en man som kommit in med en kula i huvudet, så polisen måste även ha skjutit skarpt. Tydligen har en dött av rök inne i MPRP:s byggnad, två skjöts av polis när dom försökte storma ett sjukhus. Sukhbaatartorget är idag fläckat med blod och en man kom och ville att vi skulle fota hans sönderskjutna (med gummikula) axel.
Kvällen avslutades hemma hos Munkbat och hans fru där vi fick låna internet och bjöds på vodka. Kanske den sista på några dagar, då undantagstillståndet även innebär torrläggning och om man går ut efter 20 utan passet kan man bli kvarhållen av militären i 72 timmar.
Idag är det stekhett här i UB och gatorna patrulleras av militär. Största oppositionspartiet, de som kallar sig både nationella och demokrater eldar på tron om att valfusk förekommit. Vi är tveksamma, men klart är väl dock att om man vill protestera mot valresultatet i domstol som kontrolleras dessa domstolar till stor del av MPRP. Sägs det. Sådant kan ju vara orsak till att en känsla av hopplöshet infinner sig när man tror sig ha vunnit ett val och sedan inte ens når upp i närheten av MPRP. Men denna syn är nog dessvärre mycket centrerad till UB. Ute på landsbygden har folk förmodligen röstat som de brukar, på MPRP.
Nu är det dags att lätta, ut i solen igen. Det där jag skrev om Zimbabwe visade sig bli lite smått ironiskt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Se detta kommentarsforum som en insändarsida i en papperstidning. Jag tar oftast in inlägg som följer punkterna nedan, men förbehåller mig rätten att själv välja vad jag publicerar på denna blogg.
1. Helt anonyma kommentarer kommer inte att publiceras. En etablerad blogg bakom inlägget räcker bra.
2. Du som tycker att jag borde skriva om något annat än det jag gör. Skriv själv på din egen blogg! Här bestämmer bara jag vad jag väljer att ta upp, och ur vilket perspektiv. Detta föranleder bl a punkt 3.
3. Kommentarer som inte har med ämnet att göra ignoreras.
4. Inlägg med rasistiskt, homofobt och/eller sexistiskt innehåll släpps inte igenom. Ej heller personpåhopp eller generaliserande, illa underbyggda ommälen om olika grupper t ex feminister. Här håller vi en vänlig ton gentemot varandra och diskuterar innehåll, inte person.
5. Detta är en blogg, d v s en lång räcka av inlägg från min sida. Om du läser ett inlägg och blir fundersam över var jag står i en fråga så kan det ibland hjälpa att läsa några till för att bilda sig en uppfattning. Att medvetet misstolka mina inlägg leder till att jag inte ids bemöta dem. Och jag publicerar bara inlägg jag bemöter.
Att inte följa en eller flera av ovanstående punkter leder alltså till att jag inte släpper igenom inlägget.