Äntligen jämställda

Nej, inte så länge vi har program som Äntligen hemma (TV 4). Ikväll har dom nog slagit rekord i våpiga kvinnliga programledare. Den ena (Frida) sätter upp träfonder i köket, iklädd blonda flätor och röda stilett-pumps, 12-centimetersmodellen. Man undrar hur hon klarar att ta sig upp ur sin hukande ställning med dessa skor.

Den andra, hårt sminkade, kvinnan skall stajla om ett sovrum i tre olika stilar. Det första är som plockat ut en Mio-katalog med svarta lakan och kuddar och läderboxar. Det är den manliga stilen, säger hon. Sedan skall hon göra ett kvinnligt, romantiskt sovrum och drar på med blommor och rosa och rysch och pysch. Båda sovrummen är rätt snygga men det är detta etiketterande man stör sig på. Och kommentarer som att vi tjejer skall passa på medan vi är singlar för män vill nog inte ha rosa Mårbacka-pelargoner i sovrumsfönstret. Sådana tips gav hon inte till killarna angående killsovrummet, där menade hon snarare att även tjejer skulle gilla sovrummet.

Om tjejer vill ha en man måste dom alltså anpassa sitt sovrum, medan killarnas sovrum även passar för tjejer, som ju alltid anpassar sig. Eller?

Det tredje sovrummet går i ”tusen-och-en-natt-stil” som inspireras av ”Marocko, Indien, Istanbul… den typen av länder…”

Ja, tjejer är ju heller inte så bra på sånt där som geografi… Killar däremot är inte så bra på att sy, så gardinerna hon föreslår är perfekta för män, de är bara att drapera på gardinstängerna.

Och medan tjejerna pysslar med sina mans- och kvinnosovrum så byter Martin Timell en garagedörr.

Fotbollsdiskriminering

Occitaniens fotbollslandslag är sura på Sapmis dito. Det förra anser nämligen att de senare missat att bjuda in dem till världscupen i sommar. Sapmi-landslagets förbundskapten var mycket förvånad i Oddasat (samernas nyhetsprogram på SVT2). Man är ju tvungen att anmäla sig, vilket Sapmi, Kurdistan, Provence m fl gjort. Occitanierna är skitsura. Provence! Det är ju bara en del av Occitanien ju!

Å andra sidan, vad hade Occitanierna sagt om Frankrike sagt att "Occitanien, det är ju bara en del av Frankrike"...

Bokenkät

Hos Joshua Tree hittar jag följande enkät och måste såklart svara själv:

1. Vilken bok läste du senast?
Jag läser ständigt massor av böcker samtidigt. Senast slutförda är Flyga Drake av Khaled Hosseini och Skumtimmen av Johan Teorin. Just nu håller jag på med Peter Robinsons serie om DCI Banks som jag läser baklänges och har nu kommit till Playing with Fire. Jag läser också The Balkans av Misha Glenny och Förbannad är jag ganska ofta (om Berit Aas) av Ami Lönnroth.

2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
Khaled Hosseinis Tusen strålande solar. Peter Robinsons Friend of the Devil. (Jag bryter mönstret och kastar mig över den senaste innan jag återgår till att gå bakåt i Alan Banks liv.)

3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?
Kvinnliga.

4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker “nu har jag kommit en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra! hälften!” osv?
Inget av detta. Ofta önskar jag att den aldrig skall ta slut!

5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv?
Utifrån författare. Har ett antal vars böcker jag alltid läser direkt när dom kommer, Ian Rankin, Minette Walters, Elizabeth George, Donna Leon, Peter Robinson. Annars brukar jag plocka de som ser intressanta ut i pocketstället på ICA eller på Pocket Shop. Samt att jag mest köper pocketböcker. Sen har vi ju alla månadens bok från Ordfront som jag aldrig förmår avbeställa.

6. När blir en bok för lång?
När den inte engagerar. Som Dostojevskis Brott & Straff som jag försökt ta mig igenom i snart tjugo år nu utan att lyckas. Jag känner absolut ingenting för personerna som porträtteras och kommer inte framåt. Eller Peter Englunds Poltava som jag fick i 25-årspresent av Andreas eller Anna Karenina av Ulrika i 24-årspresent mot löfte om att jag skulle läsa dem till slutet. (*rodnar av skam*)

7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska?
Läser inte engelskspråkig litteratur på svenska. Blir bara förbannad över taffliga översättningar och har vant mig vid att mina deckarfavoriter är DCI och DSI osv, inte kriminalinspektörer, eller ännu värre, kriminalöverinspektör… Huuuu…

8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att läsa?
Åsa Linderborgs Mig äger ingen. Den skall alla ha läst.

9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? Isåfall, när ger du upp?
Ja, när den inte engagerar längre, eller jag finner en annan bok som engagerar mer… Jag är väldigt otrogen mina böcker, måste jag säga, dras lätt till en ny.

10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?
Brittiska crime-genren. Helst med en portion socialrealism, snarare än Midsomer-myspys. Biografier över feminister eller socialrealistiska böcker om trasig uppväxt finns det också en hel del av. Politisk historia. Plus alla böckerna i Harry Potter-serien (på engelska såklart). Science Fiction finner man icke i min bokhylla.

På allvar

I juni åker lille mannen och jag till mongolernas fagra land. För att komma in där måste man ansöka om visum. För att få visum måste man ta kort på sig själv. Så jag traskade iväg till gamla hederliga Greens Foto idag och fixade det. Vad skönt det är när saker och ting är som det var när man var liten. Greens ligger kvar på samma ställe med skyltfönstret där jag modellat vid två tillfällen i yngre dar. Något säger mig att det inte kommer bli så den här gången.

För tagandet av foto till visum måste man se allvarlig ut på bilden. Detta tog jag på allvar.

Blottläggande

Katrine Kielos blottlägger i Dagens Arena Nyamko Sabunis kompetens som integrationsminister. Att människan även är jämställdhetsminister tror jag inte ens hon själv uppfattat.

Gräsklipparfrun

Den lille mannen vill laga vår gamla häck till gräsklippare. Det behövs bara en kondensator till motorn, enligt honom. Denna skall hans lilla fru bege sig till Granngården och handla, enligt lille mannen.

Lilla frun tycker i stället att man skall köpa en ny gräsklippare och börjar söka på Kelkoo medan hon har sin lille man i örat.

- Här har dom en för 129 kronor på Clas Ohlson!

Sa hon glatt, innan hon fick upp bilden... Det blir nog en tur till Lantmännen ändå...

In my old hood

- Många äldre är rädda för att gå ut på kvällen och det är tråkigt.

Säger en kvinna på Värmlandsnytt i SVT. Det har tydligen varit gängbråk hemma i mina uppväxttrakter, Kronoparken. Man intervjuar integrationssamordnare och filmar från Kronoparkskyrkan. Kyrkan som byggdes som ett samarbete mellan Missionsförbundet och Svenska Kyrkan, där jag gick i Missionsförbundets scouter, konfirmerade mig i Svenska Kyrkan och deltog i fredagsklubb för ungdomar.

När jag flyttat från Kronoparken anlades ett utomhusbad med pool mitt i centrum och området som tidigare härbärgerat fyllgubbar, socialfall och Osmo Vallo förvandlades till en förort där allt färre svenskar valde att bo. Poolen döptes om till Persiska Viken.

Häromdagen stannade jag vid mitt gamla Konsum för att handla på väg ut till Torpet. Det var en underlig upplevelse. Dels var det länge sedan jag var där sist, men det är ändå den butik där min familj handlade från det att jag var åtta (1976) tills min mor flyttade från Karlstad nån gång 2003.

När jag och mina föräldrar flyttade till villa på Kronoparken 1976 fick jag av mina vänner på gården på Gruvgången höra att usch då, på Knivparken blev man ju mördad. (Som om Gruvgången var ett Redan då hade området rätt kasst rykte. Idag har man döpt om villaområdet till Mjölnaregården för att markera sitt avstånd från loftgångshusen uppe i centrum. Ryktet består och eldas på av reportage om gängbråk och intervjuer med upprörda tanter och ledsna integrationssamordnare.

"Svårt är det ju"

Säger en norsk man som drabbats av demens, när hans fru frågar honom om han glömt bort hur man gör när man kramas. Tittar på gripande norsk dokumentär i SVT2. Den går i repris på fredag 16 maj. Annars kan jag rekommendera alla ett besök hos Elisabeth i Umeå som hudlöst delar med sig på sin blogg, om hur livet förändras när den man älskar förändras framför ens ögon.

- Jag är väldigt rädd för att bli ensam, för om jag blir ensam kommer jag kunna tänka hela tankar om varför livet blivit som det blivit.

Säger frun till mannen som tycker det är svårt att veta hur man kramas. Hon och han gruvar sig för att han skall bo på ett avlastningshem i fjorton dagar för att "du skall få vara så sjuk som du är och jag skall få sova på nätterna".

- För vi skall vara tillsammans så länge en av oss är frisk nog.

Hjärtskärande om den grymmaste av sjukdomar.

Avkoppling i Lepola

Sällskapligt lamm

I helgen har jag och sex av mina kvinnliga kollegor varit på vår traditionella resa till den finländska metropolen Lepola. (Någonstans mellan Åbo och Helsingfors.) Där ägnar vi oss åt att dricka vin och prata i munnen på varandra. Sedan sist har värdinnan Berit skaffat bordercollien Jussi, av oss raskt omdöpt till Jussilainen. Han är söt men korkad och ägnade helgen åt att valla oss och bli häcklad av fåren. Nu när vi åkt är han förmodligen deprimerad över att hans nya flock lämnat honom.

Sällskaplig Jussilainen

När vi anlände passade kattsyrran på gården på att föda fyra bedårande små kattungar. I Berits säng. Förra gången kom Anna-Gretha hem till maken med förslag på bastu, nu blir nog förslaget att åka till Finland och hämta kattungar i sommar.

Sällskap med stegmätare

På lördagen åkte vi till Fiskars bruk och grävde stora hål i våra plånböcker. I går kom vi upp över 10 000 steg i stegtävlingen.

Fiskars

Solen har gassat och vi har alla bränt oss i varierande grad. Avkoppling i Lepola leder ofta till att man behöver ännu mer avkoppling när man kommer hem. Lovar att sova gott i natt!

Livskvalitet

Vaknar vid sjutiden och går ut bakom huset för att kissa. Solen står redan högt på himlen och det är varmt trots att jag bara har tröja och trosor på mig där jag går genom det ännu inte klippta, daggvåta gräset. Skrämmer en hare på flykten, där den sitter och mumsar i det höga gräset.

När jag sedan sitter där på trappen och dricker kaffe kommer haren tillbaka, skuttande på behörigt avstånd ute på åkern. Ovanför seglar kungsörnsungen som nu växt till sig, i jakt på frukost. (Dock inte med haren i åtanke vad det verkade som.)

Solen gassar, fåglarna kvittrar och det är en sådan där stund av livskvalitet som gör det värt att betala 1 000 spänn kvartalet till Fortumhelvetet bara för att ha el till kåken.

Min mans kaviar

Tar en kopp kaffe efter lunchen och förundras över Sveriges krogtätaste stad med FULLSATT på varenda uteservering, på lunchen.

Sen läser jag en blogg om kaviar och tänker på min lille man. Han skulle aldrig byta ut Ejderns mot Kalles. Eller byta ut kaviaren på mackorna. Hellre kaviar än pussar, är förmodligen hans valspråk.

Duracellkaninerna i Fi

Se där ja. Lite erkännande för hårt arbete och vettiga frågor att driva, som t ex rätten till abort som alltmer ifrågasätts i dagens Europa.

Frivilligt våldtagen och slagen?

Om det nu är så att de som prostitutionsförespråkarna brukar kalla "sexsäljare" ingår en ömsesidig transaktion med sina kunder, hur kan det då komma sig att en man som Josef Fritzl om och om igen kunnat besöka samma bordell och där misshandla och våldta de s k "sexsäljarna".

"Därför bytte klubben ut kvinnorna som Josef Fritzl träffade hela tiden. Ingen av dem ville träffa honom mer än en gång efter det han utsatt dem för."

Jaha. Så kvinnorna i fråga valde helt frivilligt att låta sig utsättas för Frizl, som tidigare misshandlat och våldtagit deras kollegor?

Jo just.

Cykelfrämjandet ute och cyklar

På väg till Karlstad idag lyssnade jag som alltid på P1:s Studio Ett. Där förde man ett samtal om att cykelolyckorna ökat senaste året. Sändningen skedde från Umeå, cykelstad med många studenter. Intervjuade var bl a Eva Lind Båth, ordförande för Cykelfrämjandet, min tjänstledige kolllega Ibrahim Baylan, ordförande i trafikutskottet och Ulf Björnstig, professor på olycksanalysgruppen vid Norrlands universitet. Sällan har jag blivit så trött på en människa som på Eva Lind Båth. Passerande Värmlandsgränsen satt jag och skrek åt henne i radion att för fan svara på frågorna eller hålla käften! Maken till människa att slingra sig bort från ämnet har jag aldrig hört. Fredrik Reinfeldt borde kunna erbjuda henne en ministerpost i morgon dag!

Reportern försökte få Lind Båth att svara på frågor om hur individen själv kan förebygga olyckor och huruvida en hjälmlag för vuxna vore en bra idé. Varje dag skadas ett hundratal cyklister i landet. Lind Båth vägrade promt att erkänna att cyklisterna själva kunde göra någonting, annat än möjligen serva sin cykel. Hjälmtvång var hon helt emot. Detta trots att kirurgen Björnstig berättade om att hjälm räddar liv. Fyra till fem cyklister om dagen kommer in till sjukhuset i Umeå, få har burit hjälm. Var tionde cyklist drabbas av hjärnskakning alt medvetslöshet. Väska i framhjulet är en vanlig orsak till skador. 80-85 procent kör omkull alldeles själv, övriga krockar med motorfordon eller andra cyklister. Skallskadorna finns bara en sak att göra något åt, lag om cykelhjälm, enligt Björnstig.

Men Lind Båth ville bara prata om hur nyttigt det är att cykla, som om diskussionen handlade om att man vill förbjuda cykling. Hon hävdar istället att cykelolyckorna minskat de senaste tio åren. När man tittat på en olycka måste man bygga bort olyckorna först, sedan i andra hand skyddar man sig som individ enligt ordföranden för Cykelfrämjandet.

Men, orsakerna är ju i 80-85 procent av fallen att folk cyklar ikull själva! Björnstig tar t ex upp Australien där man har en lag med hjälmtvång. Hade vi haft en sådan lag i Sverige hade 200 personer kunnat varit i livet i dag och 50 000 personer hade förmodligen sluppit bli medvetslösa för att dom kört huvudet i backen utan hjälm.

På detta svarar Lind Båth ungefär som följer:

"Jag skulle vilja se att det är många som cyklar och det finns sex miljoner cyklar i Sverige och man måste se hälsoaspekterna..."

Är det inte ganska förvånande att ordföranden för Cykelfrämjandet vägrar se cyklistens egna ansvar? Borde inte Cykelfrämjandet vara de första att förespråka en lag om hjälmtvång.

Ibrahim Baylan skulle kunna tänka sig en lag om han trodde att folk skulle följa den. Här kan vi ju ta Italien som exempel. Där infördes hjälmtvång för framförande av moppe. Alla trodde att det skulle bli totalt fiasko. Ha, få italienarna att bära hjälm. Bah! Men p g a att polisen slog till stenhårt med böter mot dem som inte bär hjälm så har lagen blivit en succé, alla tog på sig hjälmen. Varför skulle detta inte kunna ske i Sverige om det funkar i Italien?

Baylan lyfter dock en viktig fråga, att det handlar om attityder. Trots att majoriteten av cyklisterna är kvinnor så är tre fjärdedelar av dem som skadar sig män. Attityder och beteende ligger såklart bakom att olyckor sker. Men även kvinnor kan ju ha en skum attityd till sin egen säkerhet.

"Jag känner mig faktiskt lite för ung för att ha hjälm" sa cylisten Jenny Forslund i programmet.

Men gammal nog för att få vård när hon kört huvudet i asfalten?

Nä, gör som Stockholmarna, på med hjälmen och skydda skallen!

När medelsålders män sätter kvinnor på plats

Läser i Expressen om kvinnan som ville ta med sig sin nyfödde son till en nämndmöte för att kunna delta. Nämdens ordförande, man, sa nej. Expressens manliga läsare är nu hysteriska på tidningens forum. De kan inte nog trycka på hur kvinnor skall stanna hemma med barnen och inte komma där och jobba medan barnen är små. Ingen av männen frågar sig var pappan till barnet är någonstans, eftersom mamman måste ta med barnet på mötet.

Här kommer en kommentar från en 49-årig man som väl representerar de flesta kommentarerna:

"Vissa föräldrar är ta mig .... inte kloka i huvudet. Reser ofta och ser bl.a. människor som tar med nyfödda på långresor till ex.vis Thailand! Vad tänker de med?! ALLT ska snurra kring dem eftersom INGEN annan gjort något så fantastiskt som de lyckats med - fött en unge. Att vara så inskränkt att man inte respekterar sin omgivning och vill släpa med en nyfödd till jobbet är sanslöst! Men givetvis ska det vara en sosse till det, som tror att arbetsplatsen är en kombination av dagis och medborgerlig rättighet. Man blir bara så trött på sådana människor! Heder åt ordföranden som visade lite balls och nekande tanten!"

Och så frågar sig folk varför det behövs feminister...

Därmed inte sagt att vi skall ha barnen med oss på jobbet, bara att det är fantastiskt hur män anser sig veta vad som är bäst för oss kvinnor.

Bilder från Fi-kongressen

Gudrun talar för deltagande i val till Europaparlamentet och till Riksdagen. Ordföranden är Anna Sjödin, f d SSU-ordförande, och Sofia Karlsson, f d talesperson i Fi.

Veronika Svärd lyssnar på debatt i plenum. Lille mannen ser ut som en feminist och skriver yrkanden om miljöpolitik.

Jacques, Linnea, Karin m fl diskuterar förhoppningar och farhågor inför kongressen. Förhoppningarna infriades och farhågorna kom på skam!

2 x Gudrun och Anita diskuterar EU-politik i ett av åsiktstorgen. Mycket att hålla reda på...

Om att ta människors initiativ på allvar

I Dalarnas tidning kan vi läsa att

"Att feministiskt initiativ når en plats i parlamentet är så osannolikt att vi tillsvidare kan lämna frågan därhän."

Mannen som skriver detta heter Christer Gruhs och jobbar tydligen på nämnda tidning. Samtidigt skriver han om Sverigedemokraterna:

"Att låtsas som om sverigedemokraterna inte finns är en dålig taktik."

Jag antar att Christer Gruhs anser att Sverigedemokraternas väljare är fler, och därmed farligare än Feministiskt iniativs väljare. De senare är ju bara ett gäng extrema feminister som man kan lämna därhän för att det inte finns anledning att bemöta dem eller lyssna på dem. Jämställdhet och jämlikhet är inte så himla viktigt, om man heter Christer Gruhs. Att diskutera invandringens effekter i samhället är däremot viktiga saker, det.

Nu återstår väl att se hur det går för Feministiskt intiativ i EU-valet 2009. Men, skulle vi komma in kan vi lägga Gruhs kommentar ovan inte bara till listan över "medelålders manliga ledarskibenter som inte tycker att det där som kvinnor sysslar med är så viktigt" utan även till listan över "uttalandet jag får äta upp". Liksom Inez Uusmans kommentar om internet som en övergående fluga, eller skivbolaget som nobbade the Beatles.

Den feministiska rörelsen kommer nämligen inte att försvinna bara för att den iggas av gubbs som Gruhs eller höger eller smutskastas av högerskribenter som Maria Abrahamsson. Den har pågått sedan 1700-talet och lär göra det tills jämställdhet är uppnådd, överallt i världen.

Sen finns det såklart media som rapporterar rakt upp och ner. Västerbottens Folkblad och Sverige Radio P4 Västerbotten/Ekot skall ha en eloge för att de gjort just detta. Helsingborgs Dagblad är också hyfsat nyanserade.

Tack, Pontus Gårdinger!

Väl hemma igen efter vår helg i Umeå kollar jag tidningarna innan jag kryper ner i sängen. Där kan man läsa om mannen som valde 75 000 kr framför sin flickvän sedan fem år tillbaka. I TV-programmet Sanningens ögonblick valde en ung man vid namn Linus att förnedra sin flickvän inför landets TV-tittare medan hon satt i studion. T o m programledaren Pontus Gårdinger, som ställer pinsamma frågor till deltagarna att besvara utan att ljuga, tyckte det blev för mycket.

Jag tycker att kvinnan i fråga skall vara tacksam mot Pontus för att han avslöjat hennes as till pojkvän, när hon nu inte verkat genomskådat honom själv.

- Linus bor inte här längre, är hennes kommentar.

Well done, girl!

Och Linus, hoppas du har kul för pengarna!

På kongress

Här ovan ses presidiet vid Feministiskt initiativs kongress i Umeå. Idag har kongressen fattat beslut som att ställa upp i valet till EU-parlamentet 2009, till riksdagen 2010 samt att uppmuntra alla lokalgrupper att ställa upp i lokal- och landstingsval 2010.

Besluten togs med stor majoritet även om jag själv är mer positivt inställd till att ställa upp i EU-valet än i riksdagsvalet. Mest positiv är jag till att lokala Fi-föreningar skall göra allt som står i deras makt för att komma in i de lokala församlingarna.

Vi skall också fatta beslut om ändringar i vårt politiska program.

Mer kan man läsa på vår hemsida eller på vår kongressblogg.

På bilden syns fina affischer framtagna av Fi i Västra Götaland. I presidiet ser vi bl a Anna Sjödin, f d SSU-ordförande, och Sofia Karlsson, f d talesperson för Fi, som mötesordföranden.

Ebba von Sydow - Thomas Nordegren 1-0

Igår intervjuades Ebba von Sydow av Thomas Nordegren i Nordegren i P1. Jag har aldrig riktigt tålt denne radioreporter, far till Tiger Woods blonda fru och f d partner till tidigare migrationsministern, och hans arroganta stämma. Igår måste han ha slagit rekord i billig journalistik. Ett samtal med cheferna på P1 borde väl vara på sin plats.

Nordegren skulle intervjua Vecko-Revyns chefsredaktör Ebba von Sydow angående hennes engagemang för systembolaget för att hålla ungdomar nyktra på Valborg. Det var här som Nordegren plötsligt trodde att han var reporter hos Aschberg i TV3.

Ebba von Sydow berättar om sitt engagemang för att hjälpa Systembolaget i jobbet mot ungdomsfyllor. Nordegren säger sedan att han "tittat på bloggarna" och att von Sydow skall vara en "flitig besökare på gratisfester" och att hon själv "brukar vara ganska packad". Ebba von Sydow svarar förvånat att det där får stå för dem som skriver det att det inte är sant. Nordegren fortsätter dock och säger sedan att von Sydow blivit "uppmärksammad för att [hon] hällde ett glas vin över en krögare och sedan blev utkastad" Nu börjar förmodligen Ebba von Sydow undra vad intervjun egentligen skulle handla om. "Jag trodde det här var seriös radio" säger hon. Nordegren framhärdar och vill veta vad "som hände".

Plötsligt har det övergått från en intervju om hur man får unga att låta bli spriten till att handla om ett rykte om Ebba von Sydow. von Sydow undrar såklart varför det är intressant.

- I och med att du liksom är... /.../ okej, men det här liksom din image som lite glamour girl gör det att du liksom får större aukt... auktoritet här i Systembolagets kampanj...

- Oj, min image som glamourgirl, vad bygger du den på?

- Ja, öhhh, vad bygger jag den på... Eaah... Att du är... Eah...

- Glamorurflicka, det låter som nånting helt annat än det jag sysslar med på dagarna.

- Okej, men, men, du är....

- Det handlar mest om marknadsföring och driva en redaktionell satsning på vår nya tidskrift, det handlar inte så mycket om att vara glamourflicka kan jag säga.

- Men vad är din point här... att man inte skall langa till småsyskon?

Ja, det var väl just det det skulle handla om. Senare intervjuar Nordegren Adam Tensta om att han inte dricker och vill självklart få det till någon muslimsk grej.

Alltså, har dom inte researchers på P1 som kan hjälpa Thomas Nordegren att undvika dom värsta grodorna?