På Svenska Dagbladets ledarsida kallar Claes Arvidsson turerna kring Säpos arkiv rörande misstänkt stasianstrukna för Kafkaliknande. (Artikeln ännu inte på nätet.) Jag håller med. Fast förmodligen inte alls på samma grunder och med samma betydelse som Arvidsson. Arvidsson menar att Kafkaliknande ligger i att det går att JK-anmäla en forskare som misstänks ha brutit mot de regler en domstol satt upp för hennes forskning. Ja, det må vara ett hot mot den fria forskningen att domstolar styr vad man skriver och hur. Men i just detta fall beror det ju på att forskaren är den enda som fått läsa det hemligstämplade arkivet, att arkivet innehåller uppgifter om personer som enbart utgör misstankar, inte fastställda domar. Domstolen ansåg därför att det var viktigt att ingen skulle hängas ut genom att man kan identifiera dem. Nu har inte forskaren i fråga lyckats med detta. Frågan är hur mycket hon alls brytt sig. När jag hör henne får jag känslan av att hon anser att hennes forskning går före människors integritet. Sanningen skall fram! Säpos sanning, alltså.
Nu har justitieminister Beatrice Ask (M) backat och vill föra samtal med de andra partierna om hur arkivet skall kunna öppnas. På Svenskans ledarsida fattar man inte alls varför någon tvekar, varför arkivet inte skall öppnas och de misstänkta föras ut i ljuset.
Jag antar att vi nästa gång tidningarna skriver om Ingvar Kamprads nazistiska förflutna kan vänta oss hejarop från Svenska Dagbladets hemsida.
Nu har justitieminister Beatrice Ask (M) backat och vill föra samtal med de andra partierna om hur arkivet skall kunna öppnas. På Svenskans ledarsida fattar man inte alls varför någon tvekar, varför arkivet inte skall öppnas och de misstänkta föras ut i ljuset.
Jag antar att vi nästa gång tidningarna skriver om Ingvar Kamprads nazistiska förflutna kan vänta oss hejarop från Svenska Dagbladets hemsida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Se detta kommentarsforum som en insändarsida i en papperstidning. Jag tar oftast in inlägg som följer punkterna nedan, men förbehåller mig rätten att själv välja vad jag publicerar på denna blogg.
1. Helt anonyma kommentarer kommer inte att publiceras. En etablerad blogg bakom inlägget räcker bra.
2. Du som tycker att jag borde skriva om något annat än det jag gör. Skriv själv på din egen blogg! Här bestämmer bara jag vad jag väljer att ta upp, och ur vilket perspektiv. Detta föranleder bl a punkt 3.
3. Kommentarer som inte har med ämnet att göra ignoreras.
4. Inlägg med rasistiskt, homofobt och/eller sexistiskt innehåll släpps inte igenom. Ej heller personpåhopp eller generaliserande, illa underbyggda ommälen om olika grupper t ex feminister. Här håller vi en vänlig ton gentemot varandra och diskuterar innehåll, inte person.
5. Detta är en blogg, d v s en lång räcka av inlägg från min sida. Om du läser ett inlägg och blir fundersam över var jag står i en fråga så kan det ibland hjälpa att läsa några till för att bilda sig en uppfattning. Att medvetet misstolka mina inlägg leder till att jag inte ids bemöta dem. Och jag publicerar bara inlägg jag bemöter.
Att inte följa en eller flera av ovanstående punkter leder alltså till att jag inte släpper igenom inlägget.