Om att förnedra sina meningsmotståndare

På radion kritiserar franska och italienska utrikeskorrar sina svenska journalistkollegor för att de senare gjort ett dåligt jobb i valrörelsen 2010. Svenska journalister, vars främsta drag inte direkt är självinsikt, håller så klart inte med. Det är inte mediernas fel att de rödgröna framställts som förlorare i månader nu. Bland annat intervjuas Svenska Dagbladets ansvarige för valbevakningen.

Jag prenumererar på denna tidning och har den som startsida i min dator. De senaste veckorna vågar jag påstå att man i stort sett varje dag haft en toppnyhet på nätet som dissat de rödgröna. Bland annat från något av de sex opinionsinstituten som gör sig stora pengar på att leverera vad Svenska Dagbladet vill höra. Idag verkar det inte ha kommit någon ny opinionsmätning. (Igår hade Alliansen över 50 procent vilket givetvis var förstanyhet, det viktigaste som hänt i världen just den 10 september 2010.) Så vad göra idag? Ja, vi har ju alltid ärkekonservative tyckaren Göran Skytte att ta till.

Som meddelar att han nästan tycker synd om Sahlin, som är en bild av förnedring och förvirring. Michel Foucault nickar i sin grav och konstaterar att Skytte gör precis det som så många gjort före honom, med människor som inte ansluter till den dominanta (vita, heterosexuella, kristna, manliga) diskursen, framställer sin motståndare som bisarr och galen. Så framställdes Miljöpartiet när de startade sitt parti, så framställdes Feministiskt initiativ när partiet startades 2005. Nu är det Mona Sahlin, Socialdemokraternas första kvinnliga ordförande, den första sosseledaren att bilda koalition med andra partier inför ett val, som skall framställas som löjlig och patetisk.

Redigerarna på Svenska Dagbladet är journalister som gör journalistiska bedömningar av vilka nyheter/tyckanden som skall ligga i topp. Självklart kommer dom skylla ifrån sig när framtiden knackar på och vill granska valrörelsen 2010. Dom är ju bara små lamm som viker sig för de viktigaste nyheterna. Nyheterna som lever ett alldeles eget liv och speglar den enda sanningen. Så även ledarkrönikor.

Lördagen den 11 september var en av de tre viktigaste sanningarna att Mona Sahlin är förvirrad.

Notera även att statsministern satt och ömkade sig själv i radion igår för att LO haft fräckheten att tapetsera hela Sverige med en uppochnervänd bild på hans excellens Reinfeldt. Det borde verkligen inte vara tillåtet att ett fackförbund fick lägga pengar på sådant! Nej, men fackförbunden och Socialdemokraterna äger ju inte riktigt lika många tidningar som de borgerliga. Och var Moderaternas kampanjstöd kommer i från får vi inte veta. Vad vi däremot vet är att statsministerns egen hustru, Moderaten Filippa Reinfeldt, 2008 valdes in i Svenska Dagbladets ägarstiftelse. Stiftelsen som har två platser i tidningens styrelse, som i sin tur utser chefredaktör. Med stort inflytande över val av politisk redaktör, den som valt att betala för Skyttes krönikor.

Fotnot: Detta inlägg handlar om den bild som förstasidorna ger. Om ledarkrönikan i fråga egentligen säger att det är hela den rödgröna valapparaten som är förvirrad, jag vet inte för jag har slutat läsa Skytte, han är inte värd min tid, så är det heller inte poängen här. Utan vad journalisten som redigerat sidan tänkt förmedla till oss rubrikläsare.