Senaste dagarna har jag mötts av reklam från Moderaterna som handlar väldigt mycket om pengar. Exakt de pengar som folk kommer få om dom röstar på just Moderaterna. Idag är det SvD som fått härbärgera en annons från de så kallade "Nya moderaterna", som ju är samma gamla skattesänkarparti som under Gösta Bohman.
När blev vi ett folk av egoister? Vill vi vara det? Ett folk som slår oss för bröstet och ser köpet av hushållsnära tjänster som välgörenhet. Som hellre får 500 kr extra i månaden, som skriker högt över att betala en tusenlapp mer för 7-miljonersvillan i månaden. Som sätter individuell lyx framför allmän välfärd.
Låter vi oss köpas så billigt?
En kollega sa en gång att hon haft samma ståndpunkter hela livet politiskt men att politiken rört sig högerut så att hon blir alltmer vänster. Jag håller med, men känner mig ibland lite ensam. För understundom undrar jag om inte väljarna blivit ett gäng småborgerliga lyxlirare som hellre ser till sin egen bekvämlighet än att höja blicken lite.
"Varför ska sjuksköterskor, poliser och lärare betala?"Ja, varför skall vi alls betala för vår gemensamma välfärd? Är inte just sjuksköterskor, poliser och lärare beroende av att folk vill betala skatt? En sjuksköterska som de senaste fyra åren kunnat se hur personaltätheten minskat, hur det blivit stressigare på jobbet, hur de fått allt färre timmar till att ta hand om patienterna skall på valdagen tänka på detta:
"Med Alliansen blir det 500 kronor mer i plånboken än med en rödgrön regering. Varje månad."Nämen vad bra! Jag får mer men på mina patienters bekostnad. Läraren får mer men får betala med stökigare arbetsmiljö och färre kollegor. Polisen får mer men det blir inget av den där ökningen av nya poliser. Men de får ju alla 500 kr mer att köpa tjänster från Rut för. Så att de får någon timme extra att skjutsa sina barn, som inte kan cykla själva, på fotbollsträningen. Medan Ruts ungar bor med några gamla släktingar hemma i Baltikum när mamma jobbar borta halvår åt gången.
När blev vi ett folk av egoister? Vill vi vara det? Ett folk som slår oss för bröstet och ser köpet av hushållsnära tjänster som välgörenhet. Som hellre får 500 kr extra i månaden, som skriker högt över att betala en tusenlapp mer för 7-miljonersvillan i månaden. Som sätter individuell lyx framför allmän välfärd.
Låter vi oss köpas så billigt?
En kollega sa en gång att hon haft samma ståndpunkter hela livet politiskt men att politiken rört sig högerut så att hon blir alltmer vänster. Jag håller med, men känner mig ibland lite ensam. För understundom undrar jag om inte väljarna blivit ett gäng småborgerliga lyxlirare som hellre ser till sin egen bekvämlighet än att höja blicken lite.
Jag känner mig också alltför ofta ensam i mina åsikter i olika sammanhang. Som att det skulle vara mer "normalt" att vara egoist, fast jag är ju på sätt och vis också egoist; jag mår bättre i ett samhälle där inte människor far så illa... Men jag tycker också att det blivit fler sista halvåret som vågar börja säga vänsteråsikter högt, trots att de ofta blir kritiserade, men det känns bra att fler åsikter börjat höras..
SvaraRaderaJa, så mycket mer än fyra år till tror jag inte Alliansen får men det blir fyra år för mycket. Ibland tänker jag att man skulle få ta del av välfärden utifrån hur man röstar. Å andra sidan är jag ju emot system där man i förväg skall försäkra sig...
SvaraRaderaJa hjälp om de får fyra år till, på dem hinner de göra massor....
SvaraRaderaHistoriskt sett brukar de borgliga inte sitta mer än EN period, men jag är också orolig...