tisdag 25 augusti 2009

Pravda

Israels utrikesminister kommer från Ryssland. Han verkar ha tagit med sig sin syn på fria medier därifrån. Han påstår nämligen att pressfrihet är att berätta sanningen. Om sanningen är densamma som Israels högerextrema regerings politik så kan jag inte skriva ett ord utan att ljuga. Förmodligen får de flesta svenska tidningar samma problem, med undantag för några krönikörer på Svenskan och en och annan moderat EU-parlamentariker.

F d ambassadören i Stockholm, Zvi Mazel, han som när han var ambassadör roade sig med att slå sönder konstverk som han inte gillade, påstår dessutom att Svenskan och DN och Expressen och flera hundra landsortstidningar ägs av Socialdemokraterna och facken som ju, enligt Mazel, är antisemiter per definition. (Man skulle väl kunna säga att Sveriges ambassadör Borsiin Bonnier i Israel bara fallit in i samma förakt för det fria ordet som f d israeliske ambassadören i Stockholm.)

Jag skulle kunna skriva massor om detta men mycket har redan sagts. Motbilder sammanfattar hela debatten väl. Han avslöjar dessutom dubbelmoralen hos en av Svenskans krönikörer, ja han drar faktiskt ner byxorna på henne. Cordelia Edvardsson skriver om hur Donald Boström aldrig pulicerat sina uppgifter tidigare när han i själva verket gjort det i boken Inshalla 2001 (Ordfront). En bok där Cordelia Edvardsson själv bidragit med två texter om intifadan. Andra skribenter i boken är Jan Guillou, Göran Rosenberg, Natan Shachar, Cecilia Uddén m fl. Dessutom anklagar Cordelia Edvardsson Donald Boström för att bygga berättelsen om begravningen på hörsägen, när han i deraas gemensamma bok visar sina bilder från begravningen av den unge palestiniern. Det finns liksom ingen måtta på hur långt från sanningen Svenskans krönikörer får hålla sig, så länge det är en israelisk "sanning".

Läs gärna också Helle Klein igår i Aftonbladet.

Eller Jan Helins klargöranden i morgon-TV:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Se detta kommentarsforum som en insändarsida i en papperstidning. Jag tar oftast in inlägg som följer punkterna nedan, men förbehåller mig rätten att själv välja vad jag publicerar på denna blogg.

1. Helt anonyma kommentarer kommer inte att publiceras. En etablerad blogg bakom inlägget räcker bra.

2. Du som tycker att jag borde skriva om något annat än det jag gör. Skriv själv på din egen blogg! Här bestämmer bara jag vad jag väljer att ta upp, och ur vilket perspektiv. Detta föranleder bl a punkt 3.

3. Kommentarer som inte har med ämnet att göra ignoreras.

4. Inlägg med rasistiskt, homofobt och/eller sexistiskt innehåll släpps inte igenom. Ej heller personpåhopp eller generaliserande, illa underbyggda ommälen om olika grupper t ex feminister. Här håller vi en vänlig ton gentemot varandra och diskuterar innehåll, inte person.

5. Detta är en blogg, d v s en lång räcka av inlägg från min sida. Om du läser ett inlägg och blir fundersam över var jag står i en fråga så kan det ibland hjälpa att läsa några till för att bilda sig en uppfattning. Att medvetet misstolka mina inlägg leder till att jag inte ids bemöta dem. Och jag publicerar bara inlägg jag bemöter.

Att inte följa en eller flera av ovanstående punkter leder alltså till att jag inte släpper igenom inlägget.