En dag när jag var ute och gick råkade jag få se en bil stå uppställd där vid vägen borta vid Råcksta. Bilen var upplåst och nyckeln satt i.
- Nämen en bil att köra!
Tänkte jag, öppnade dörren, klättrade in och körde iväg. I backspegeln kunde jag se att ägaren såg lite upprörd ut men antog att han mest hejade på mig där på min färd.
Efteråt påstod ägaren att han inte samtyckt till att jag kört iväg med hans bil. Själv hävdade jag att ägaren ju på inget sätt utsatts för våld eller hot om våld. Jag hade ju bara kört hans bil, förvisso utan att försäkra mig om huruvida han samtyckte till det eller ej.
Domstolen kom naturligtvis fram till att eftersom åklagaren inte kunnat styrka att jag utsatt honom för våld alternativt hot om våld så skulle jag heller inte dömas för att ha rånat honom på hans bil.
Invänder någon att jag åtminstone borde kunna dömas för bilstöld? Ja, så är det förmodligen. Lagen är nämligen så förskaffad att när det gäller tillgrepp av saker så är det brottsligt även om man inte använt våld. Men när det gäller att dra av någon trosorna, köra in kuken och tömma sig, utan samtycke, då är det uppenbarligen inte på detta sätt. I stället krävs stenhård bevisning för att det skett under våld eller hot om våld. Så skedde nu senast i HD i två fall, vilket för oss tillbaka till en syn på våldtäkt som något som bara kan ske om riktigt hederlig våld (eller hot om det) förelegat.
Ju fler sådana här resonemang från domstolar, ju mer övertygad blir jag om att det enda sättet att freda kvinnors kroppar är att ändra bevisbördereglerna i lagen. I stället för att det är kvinnan eller åklagaren som skall bevisa att våld eller hot om våld funnits där (det där med samtycke är tydligen sekundärt efter de senaste domarna från HD) så får den som stoppat in sin kuk utan att försäkra sig om samtycke bevisa att våld inte förekom.
Låter det också absurt? Ja, det är ju inte riktigt så vårt rättssystem är uppbyggt, att den som anklagas för något skall behöva bevisa att han/hon inte är skyldig. Men hur skall man annars kunna skydda människor från övergrepp, när våra domare gör allt för att slippa döma dem som uppenbarligen begått övergreppen. (Vilket sex utan samtycke är.) Med ett sådant resonemang så skulle inte ens omvänd bevisbörda för samtycke spela någon roll. Så länge man inte kan bevisa att våld förekommit är det ingen våldtäkt i lagens mening. Hur klart det än är att mannen inte haft kvinnans samtycke.
Undrar om jag inte behöver en ny bil!
Skrämmande att liknelsen håller så långt som den faktiskt gör. Ingen hade tvekat i fallet med bilen...
SvaraRaderaJa, Sara, jag blev lite förvånad själv. Man brukar ju göra jämförelser med annan misshandel men där är det ju uppenbart även för domstolarna att våld förekommit. Som om det inte är våld att stoppa in kuken i någon utan att denne är med på det. Det är ur det perspektivet fullkomligt sjukt att man kan komma fram till att samtycke inte förelåg men att våld inte förekommit.
SvaraRaderaJag menar, själva inträngandet är väl helt jämförbart med misshandel om man inte vill att personen i fråga skall vara där med sitt kön?
Varför är det inte så?
Det är rätt ovanligt att någon väljer att bli illa slagen, medan det är rätt vanligt att kvinnor tycker det är okej (och till och med välkommet) att en man stoppar en kuk i dem. Så om ett ovälkommet kukistoppande inte ackompanjeras av "vanligt" våld går det liksom inte att vara säker att kvinnan inte egentligen ville bli istoppad. Eftersom hon nu inte kan uppvisa några försvarsskador, liksom.
SvaraRaderaDet är därför billånet funkar som jämförelse av attityder men inte misshandeln.
Jo, Malinka, men det är ju fortfarande problemet med det där med samtycket. Det finns ju folk som samtycker till att bli misshandlade också. Det är ju först när det sker mot deras vilja som det är förbjudet.
SvaraRaderaJag känner människor som njuter lika mycket av att bli piskade som av att ha sex. Allt kokar ner till att det är under samtycke.
Därför borde våldtäktslagstiftningen endast handla om att bevisa att samtycke inte förelegat. (Våldet är egentligen ointressant.) Eller som jag varit inne på, att bevisa att samtycke förelegat. Det senare skulle ju dock kräva en hel del av sexpartners. Men det funkar ju för dem som finns inom BDSM-scenen. Där är samtycke A och O och egentligen inte något problem.
Jag tror att vi ger oss ut på en ruggig gungfly om vi frångår kravet att skuld ska bevisas - inte oskuld.
SvaraRaderaBrott som sker i det fördolda är alltid svåra att bevisa. Våldsbrott som dessutom inte efterlämnar dokumenterbara skador på offret är ännu svårare att bevisa. Det kommer alltid att handla om indicier och trovärdighet.
Jag tror att vi alltid kommer att ha svårt att skipa rättvisa för båda parter när det gäller sexbrott.
Det bästa sättet är nog att arbeta med attityder. Att tjata och tjata om att sex ALLTID handlar om frivillighet och att ett nej ALLTID är ett nej.
Ja, men hur lätt är det att försöka förändra attityder om domstolarna går från att se till om samtyckte förelegat, tillbaka till att fastna i om våld förekommit?
SvaraRaderaSkrämmande att folk tror att liknelsen håller. Det är ett betydande logiskt och kunskapsmässigt underskott.
SvaraRaderaOm jag ger dig min bilnyckel och säger "varsågod, låna min bil för att åka och köpa din nya soffa", och sedan anmäler dig för att ha hoppat in i bilen och kört iväg med den utan min tillåtelse.
Tycker du då att det ska räcka med mitt ord för att du ska dömas till fängelse och skadestånd för den försvunna bilen (som jag sålt till en skruppelfri bilhandlare)?
Eller är det bara om vi har sex som du anser att det ska räcka med att jag säger att jag inte ville?
Profanum,
SvaraRaderaÄr du läskunnig? Hela inlägget handlar om fall där samtycke bevisligen inte förelegat. Och det skulle det definitivt inte göra mellan oss.
Rabiatfeministen:
SvaraRaderaNu fattar jag ingenting, jag trodde att du länkade till Leijonhufvuds artikel om de två HD-domarna för att du syftade på dessa.
Men då fattar jag inte alls varför du drar paralleller till sexualbrottsmål, några sådana friande mål (där brist på samtycke bevisats) har ju inte förekommit.
Då får du nog läsa Leijonhufvuds artikel en gång till. Det är ju precis detta hon diskuterar, om när lagen kräver bevis på att våld förelegat, när det inte räcker med att samtycke saknats.
SvaraRaderaFör övrigt är jag på semester och har lovat mig själv en paragraffri sådan. Därmed kommer jag inte vidare diskutera detta ämne före 24augusti. Ibland behöver man semester även från diskussioner om könsmaktsordningen.