onsdag 13 maj 2009
Bäst att stanna hemma
8 kommentarer:
Se detta kommentarsforum som en insändarsida i en papperstidning. Jag tar oftast in inlägg som följer punkterna nedan, men förbehåller mig rätten att själv välja vad jag publicerar på denna blogg.
1. Helt anonyma kommentarer kommer inte att publiceras. En etablerad blogg bakom inlägget räcker bra.
2. Du som tycker att jag borde skriva om något annat än det jag gör. Skriv själv på din egen blogg! Här bestämmer bara jag vad jag väljer att ta upp, och ur vilket perspektiv. Detta föranleder bl a punkt 3.
3. Kommentarer som inte har med ämnet att göra ignoreras.
4. Inlägg med rasistiskt, homofobt och/eller sexistiskt innehåll släpps inte igenom. Ej heller personpåhopp eller generaliserande, illa underbyggda ommälen om olika grupper t ex feminister. Här håller vi en vänlig ton gentemot varandra och diskuterar innehåll, inte person.
5. Detta är en blogg, d v s en lång räcka av inlägg från min sida. Om du läser ett inlägg och blir fundersam över var jag står i en fråga så kan det ibland hjälpa att läsa några till för att bilda sig en uppfattning. Att medvetet misstolka mina inlägg leder till att jag inte ids bemöta dem. Och jag publicerar bara inlägg jag bemöter.
Att inte följa en eller flera av ovanstående punkter leder alltså till att jag inte släpper igenom inlägget.
...jag får återigen en krypande obehagskänsla när den kvinnliga studenten blir åtalad och den manliga klottraren inte blir det...
SvaraRaderaPrecis som den kvinnliga regeringsledamoten / styrelseledamoten / fackpampen /etc. måste krypa till korset, skälls ut offentligt i alla media från diverse håll och kanske även avgå - medan den manliga regeringsledamoten / styrelseledamoten /etc. schavotterar i tidningarna ett tag och sen blir han landshövding.
De enskilda fallen är för många för att inte bilda ett mönster.
Jag håller ju med dig till viss del, men visst är det väl ändå bra att det finns möjligheter att ingripa om man misstänker att personer försöker göra sig själva illa? Faktum är att man faktiskt inte är "sig själv" eller representerar nån slags logisk vilja om man ger tecken på att vilja begå våld på sig själv, vilket väl både du och jag hade gissat oss till var fallet om vi passerat Anna vid broräcket? Vad skulle de gjort? Släppt henne och riskerat att hon hoppat?
SvaraRaderaJag håller med till viss del om konstnärliga friheter osv, men låt oss inte gå så långt att vi inte längre får eller vill ingripa vid lägen som detta.
Sara,
SvaraRaderaNä, jag säger ju att jag också hade ingripit och i alla tidigare inlägg att jag tycker att man skall få ta till tvångsmedel. Och det tycker ju även Anna Odell, om jag förstått det hela rätt. Hon säger i DN att hon varit intagen på ett antal olika psykiska kliniker men bara på St Görans har hon lagts i bälte, båda gångerna.
Jag skall nog gå och se hennes installation och se om det här med bältesläggningen utvecklas där.
meta,
SvaraRaderaJa, jag tycker också att kritiken mot Odell är typiskt könsbunden.
Jo, jag läste att du skrev det, men samtidigt kritiserar du gripandet, som jag förstår det? Lite dubbelt kanske, eller så missförstår jag.
SvaraRaderaOch ja, könsbunden var verkligen ordet. Hans som trashade statlig egendom tycks ha försvunnit helt i debatten. Det var dessutom inte särskilt unikt om man nu ska tala i sådana termer.
Ja, jag anser nog att man kan resonera även kring gripandet. Bara för att jag anser att man skall ingripa när folk vill skada sig själva så är det ju inte säkert att alla andra tycker så. Jag vet att det finns folk som anser att det är lika med frihetsberövande att göra så, och att det borde vara upp till var och en att bestämma över sitt liv, även om man är psykiskt sjuk. Vill hon hoppa så låt henne göra det, typ. Tolkningarna är ju fria.
SvaraRaderaJag tycker f ö det är absurt att åtala henne för falskt larm.
Sen tycker jag att man gör hennes installation större än den är. Och jag tycker att vårdpersonalen är lite snarstucken. De utsätts väl för värre angrepp än detta i sina jobb? (Klåfingriga politiker som sänker skatter och skär ner på vårdens resurser t ex.) Är det inte bra om det uppstår diskussion om tvångsvården, eller är den helig på något sätt?
Antar att det Odell vill diskutera är hur mycket våld som behövs i dylika situationer. Var det nödvändigt att sätta på henne handfängsel? Var det nödvändigt att lägga henne i bälte? Varför använder vissa psykkliniker denna metod och inte andra? Varför använde poliserna termen "rabiat" om den sjuka kvinnan (som de ju trodde)? Självklart måste man kunna diskutera kring måttet av våld, även om man anser att tvång måste till i vissa situationer.
Jag tycker också falsklarm är konstigt, det var ju faktiskt inte hon som larmade, om man nu ska vara sån.
SvaraRaderaSen tycker jag precis som du att en diskussion kring tvångsmedel alltid är viktig. Problemet som jag ser det är att det inte är det som diskuteras. Möjligtvis bland de som besöker konstutställningen, men inte i någon större grad där utanför.
Men jag kan faktiskt sympatisera med vårdpersonalen till viss del om de känner sig lite kränkta. (Nu har väl abra läkaren uttalat sig och det var knappast han som gjorde åtgärderna) Det finns ibland en bild av att vi inom psykvården (jag tillhör ju psykgeriatrik) använder tvångsmedel ogenomtänkt och ibland av nån slags sadistisk agenda.
Personligen har jag aldrig sett ngt sånt och kan säga att det varje gång känns i själen när jag tvingas bälta fast ngn. Men den aspekten lyfts inte heller? En bättre diskussion efterlyser jag nog. Den här räcker inte på långa vägar. Där tycker jag att Odell misslyckats, men det kan ha berott på att konstverket "kidnappades" en aning av läkaren och media. Hon lyckas inte styra frågan. Det är dock en vettig sak hon var ute efter.
Nä, jag tror inte heller att personalen inom psykvården är sadister. Det gör väl inte Odell heller. Hon säger ju att det bara är på privata St Görans hon upplevt något liknande. Det som hon nu ville göra upp med.
SvaraRaderaSen skall ju sägas att det inte är Odells fel, utan David Eberhards, att vi inte diskuterar det som hennes verk syftade till. Detta hade vi ju inte vetat om om inte han brutit sekretessen och sprungit till media. Att en manlig överläkare, ilskna bloggare och media kidnappar den kvinnliga konsttudentens projekt är ju också intressant.
Sen kan ju överläkaren skriva om sig själv och sina kollegor, han som nu tycker att folk är för lättkränkta. ;) Det är rätt kul att han blev just så kränkt som han säger att andra inte borde få bli. Men han står väl över sånt.