måndag 3 november 2008

Rasisterna blottar sig

Krönikören Carl Hamilton blev förbannad när två av programledarna i Halal-TV bugade som hälsning, i stället för att ta honom i hand. Han slet tag i deras händer, tvingade dem att skaka hand och talade om att om de svenskfödda kvinnorna inte ville ta honom i hand kunde de åka tillbaka till Iran. Ingen av deras släktingar kommer från Iran.

Carl Hamilton: "Ta seden dit du kommer!"

SVT-medarbetaren Khadiga Elkhabiry: "Jag är född här i Sverige. Jag har levt här i hela mitt liv, så att om jag inte vill skaka hand, vart ska jag ta vägen då?"

Hamilton: "Jag är ledsen: Du får börja skaka hand!"

Khadiga Elkhabiry: "Det bestämmer jag."

Hamilton: "Nej, tyvärr inte!"

Khadiga Elkhabiry: Du är den första i hela mitt liv här i Sverige som har reagerat på det sättet.

Hamilton: Det må vara hänt.

SVT-medarbetaren Dalia Azzam Kassem: Om du menar att vi ska åka tillbaka till Iran. En svensk som har konverterat till islam och inte vill hälsa, vart ska han eller hon åka tillbaka?

Hamilton: "Han ska skaka hand i Sverige. Klarar han inte det så får han bo i en jordhåla, bli eremit."

SVT-medarbetare: "Står det i den svenska lagboken?"

Hamilton: "Det är värre än så är jag rädd. Det handlar om hur vi svenskar vill leva. Det är så vi umgås; vi skakar hand. Det är inte vi som är problemet. Problemet är att ni kommer hit och inte vill skaka hand, då är det faktiskt ni som är problemet."

Khadiga Elkhabiry: "Vi kommer inte hit. Jag är född här."

Hamilton: "Men din mamma och pappa."

Hamilton förklarar sig med att han upplevde att han blev betraktad som rasist när han ville handhälsa. Hur hade han reagerat om det i stället varit en ortodox judinna som velat hälsa på annat vis? Känt sig anklagat för antisemitism? Eller en thailändska? Eller en fransyska som velat kindpussa i stället? Eller en ryss? Då kanske Hamilton upplevt sig anklagad som homofob? Eller gäller hans regler om tvångshandskakning bara för muslimer?

Nej, det finns många sätt att hälsa, inom och utom våra gränser. Jag använder mig av rätt många sätt själv. Kramar, handskakningar, bugningar, lyft på hakan, kindpussar (som jag inte alltid är bekväm med), vinkningar, kindgnuggningar eller helt enkelt bara ett hej. Huvudsaken är väl att man uppmärksammar den andre på ett vänligt sätt inte exakt hur det sker?
kl.

1 kommentar:

  1. Bloggerskan5 november 2008 kl. 18:24

    Anonyme Stefan: Och här följer man kommentatorsreglerna.

    SvaraRadera

Se detta kommentarsforum som en insändarsida i en papperstidning. Jag tar oftast in inlägg som följer punkterna nedan, men förbehåller mig rätten att själv välja vad jag publicerar på denna blogg.

1. Helt anonyma kommentarer kommer inte att publiceras. En etablerad blogg bakom inlägget räcker bra.

2. Du som tycker att jag borde skriva om något annat än det jag gör. Skriv själv på din egen blogg! Här bestämmer bara jag vad jag väljer att ta upp, och ur vilket perspektiv. Detta föranleder bl a punkt 3.

3. Kommentarer som inte har med ämnet att göra ignoreras.

4. Inlägg med rasistiskt, homofobt och/eller sexistiskt innehåll släpps inte igenom. Ej heller personpåhopp eller generaliserande, illa underbyggda ommälen om olika grupper t ex feminister. Här håller vi en vänlig ton gentemot varandra och diskuterar innehåll, inte person.

5. Detta är en blogg, d v s en lång räcka av inlägg från min sida. Om du läser ett inlägg och blir fundersam över var jag står i en fråga så kan det ibland hjälpa att läsa några till för att bilda sig en uppfattning. Att medvetet misstolka mina inlägg leder till att jag inte ids bemöta dem. Och jag publicerar bara inlägg jag bemöter.

Att inte följa en eller flera av ovanstående punkter leder alltså till att jag inte släpper igenom inlägget.