Många har undrat varför jag helt plöstligt verkar ha blivit en kakbakande hemmafru. Då får jag väl fråga mig, som dom gjorde i Halal-TV igår, om det är något fult att vara hemmafru, eller? Va? Nej, det handlar nog mer om att kakbak är en bra terapi när jag för första gången på tolv år har lediga dagar, dessutom med lön och utan att Arbetsförmedlingen jagar mig med anvisningar om jobb jag skall söka. Bakandet är kul och ger ett tydligt resultat relativt fort. (Till skillnad mot arbete för ökad jämställdhet.) Sen lär man sig ganska konkreta saker, som att nästa gång skall jag inte smälta smöret, eller nästa gång skall jag ta ut havreflarnen tidigare. Om det nu blir någon nästa gång. Varken jag eller den lille mannen är några småkaksfantaster. De här skall vi bjuda släkten på när vi firar hans födelesdag.
Apropå Halal-TV. Jag tyckte gårdagens program om jämställdhet var bra. Även om formatet gör att det blir lite snuttifierat. Intervjuer av en biologistkvinna från KDU, vår egen Sofia Karlsson, Nyamko Sabuni och Ebba Witt Brattström täckte väl hela spektrat, förutom att dom också skulle kunnat intervjuat en queerfeminist (även om jag tror att Fia är rätt bra på att täcka in även denna del). Jag tror nämligen att det är där klyftan går idag. Det som på 60-talet handlade om klass eller kön handlar idag om, låt oss kalla det "gammelfeminism" och "intersektionalitetsfeminism". Ebba Witt Brattström, Yvonne Hirdman och även många medlemmar i Fi känner sig nog mest hemma i den förra. Där finns hela spektrat mellan särartsfeminister och likhetsfeminister men med likheten att de fortfarande hävdar rätten att dela upp oss i män och kvinnor. Ebba sa själv i programmet att hennes mål var inte att kvinnor skulle bli som män utan att kvinnor skulle bidra med "kvinnliga" sidor och lära männen detta, vad det nu är.
Det som slår mig är att trots att många, med Dilsa Demirbag Sten i spetsen, försökt bunta ihop tjejerna i Halal-TV och hävdat att dom inte är representativa för Islam så tycker jag att tjejerna verkar rätt representativa för tjejer i allmänhet. De har olika uppfattning om det mesta. Den som framstår som mest halal av dem, juristen Cherin Awad, provocerar mig lite med sin otroligt strikta klädsel och osminkade ansikte där hon nästan ser ut som Urcellen Ellen. (Vilket jag naturligtvis bör fundera över, varför jag låter mig bli provocerad.) Å andra sidan verkar hon vara den mest radikala av de tre när hon väl öppnar munnen. Det tycker jag är uppfriskande. I förra avsnittet var det mer särartstänkande Khadiga El Khabiry som var mest radikal i förhållande till klass.
Och den argumentation som fördes av Khadiga El Khabiry hör jag ofta från etniskt svenska kvinnor. D v s att feminismen bör ägna sig åt ojämställdheten i arbetslivet och bolagsstyrelserna i stället för i hemmet. Som om det gick att särskilja dessa två. Som att kvinnors beteende i hemmet inte påverkar deras status på arbetsmarknaden. Här verkade Cherin Awad inte hålla med El Khabiry.
Jag får känslan att de tre tjejerna är tre helt olika individer med olika åsikter och olika yrkesval men med det enda gemensamma att de tror på Islam. Det är uppfriskande och upplysande och jag tror att det kan bidra till motsatsen till det Dilsa Demirbag Sten är rädd för, nämligen att visa att alla muslimer inte är lika.
Idag lämnar jag kakbaket och skall korrekturläsa ett paper om den illegala sidan av världshandeln som den lille mannen skrivit ihop till sina studenter. Vapen, kvinnors och barns kroppar, knark. I stark kontrast till kakorna,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Se detta kommentarsforum som en insändarsida i en papperstidning. Jag tar oftast in inlägg som följer punkterna nedan, men förbehåller mig rätten att själv välja vad jag publicerar på denna blogg.
1. Helt anonyma kommentarer kommer inte att publiceras. En etablerad blogg bakom inlägget räcker bra.
2. Du som tycker att jag borde skriva om något annat än det jag gör. Skriv själv på din egen blogg! Här bestämmer bara jag vad jag väljer att ta upp, och ur vilket perspektiv. Detta föranleder bl a punkt 3.
3. Kommentarer som inte har med ämnet att göra ignoreras.
4. Inlägg med rasistiskt, homofobt och/eller sexistiskt innehåll släpps inte igenom. Ej heller personpåhopp eller generaliserande, illa underbyggda ommälen om olika grupper t ex feminister. Här håller vi en vänlig ton gentemot varandra och diskuterar innehåll, inte person.
5. Detta är en blogg, d v s en lång räcka av inlägg från min sida. Om du läser ett inlägg och blir fundersam över var jag står i en fråga så kan det ibland hjälpa att läsa några till för att bilda sig en uppfattning. Att medvetet misstolka mina inlägg leder till att jag inte ids bemöta dem. Och jag publicerar bara inlägg jag bemöter.
Att inte följa en eller flera av ovanstående punkter leder alltså till att jag inte släpper igenom inlägget.