Jan Björklund, utbildningsministern som har svårt med siffrorna, lyfte i radions program Kris i skolan fram att det inte alls var en elevenkät han hänvisat till när han pratat om ordningsproblemen i skolan, fast han hela tiden påstått det, utan en enkät till rektorer runt om i Europa. Rektorerna skulle liksom vara lite mer vederhäftiga än eleverna, verkade utbildningsministern nu anse.
Nu har Svenska Dagbladet ringt runt till rektorer i Stockholmsområdet och frågat dem om de tror att det kommer hjälpa att icke godkänd frånvaro (skolk) skrivs in i betygen. De svarar (i pappersupplagan) att skolk är inget stort problem och frånvaro i betygen har ingen reell effekt.
Nu har Svenska Dagbladet ringt runt till rektorer i Stockholmsområdet och frågat dem om de tror att det kommer hjälpa att icke godkänd frånvaro (skolk) skrivs in i betygen. De svarar (i pappersupplagan) att skolk är inget stort problem och frånvaro i betygen har ingen reell effekt.
Alltså ännu ett populistiskt utspel från ministern som byggt hela sin karriär på att ljuga om statistik.
Rektor Birgit Blomqvist från Frans Schartau säger till SvD:
Men sådant kvalitativt trams är ju inget för en positivist som Björklund, som bara kan se saker om dom räknas i just siffror och procent (om ens då). Säkert skulle han kunna finna något förklenande ommäle om rektorn i fråga, att hon bevisligen röstat på sossarna, eller att hon är en sådan där otäck betygsmotståndare. (Jag vet inte alls om det är så, men detta verkar ju vara Björklunds sätt att bemöta kritik.)"Jag tycker att vi borde ägna tid åt att göra det attraktivt och betydelsefullt att vara i skolan, i stället för att räkna timmar och procent."
Och jag har sagt det förr, undrar hur det är att vara barn till Jan Björklund, och om man i framtiden kan vänta sig rasande uppgörelser à la Jan Myrdal. En Barndom 2.0 typ. Men det är klart, de är ju HANS barn, inte andras ungar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Se detta kommentarsforum som en insändarsida i en papperstidning. Jag tar oftast in inlägg som följer punkterna nedan, men förbehåller mig rätten att själv välja vad jag publicerar på denna blogg.
1. Helt anonyma kommentarer kommer inte att publiceras. En etablerad blogg bakom inlägget räcker bra.
2. Du som tycker att jag borde skriva om något annat än det jag gör. Skriv själv på din egen blogg! Här bestämmer bara jag vad jag väljer att ta upp, och ur vilket perspektiv. Detta föranleder bl a punkt 3.
3. Kommentarer som inte har med ämnet att göra ignoreras.
4. Inlägg med rasistiskt, homofobt och/eller sexistiskt innehåll släpps inte igenom. Ej heller personpåhopp eller generaliserande, illa underbyggda ommälen om olika grupper t ex feminister. Här håller vi en vänlig ton gentemot varandra och diskuterar innehåll, inte person.
5. Detta är en blogg, d v s en lång räcka av inlägg från min sida. Om du läser ett inlägg och blir fundersam över var jag står i en fråga så kan det ibland hjälpa att läsa några till för att bilda sig en uppfattning. Att medvetet misstolka mina inlägg leder till att jag inte ids bemöta dem. Och jag publicerar bara inlägg jag bemöter.
Att inte följa en eller flera av ovanstående punkter leder alltså till att jag inte släpper igenom inlägget.