Du är fem år gammal och befinner dig med mamma vid Södra Station i Stockholm. Där tappar du bort mamma. Vad gör du när du inte finner henne? Börjar gråta? Ber någon vuxen om hjälp? Nä, inte femåringen som Svenskan rapporterar om idag.
Denne företagsamme lille kille satte sig på bussen till Slussen, där bytte han sedan buss till Värmdö, där han tydligen bodde tillfälligt med sin familj. På Värmdö fick lyckligtvis en dam som hört efterlysningen syn på killen. Han fick åka polisbil tillbaka in till stan till sin mamma.
Man kan gissa att ungen sover gott i natt efter det äventyret. Är dock inte säker på att modern gör det. Vilken ångest!
onsdag 2 april 2008
2 kommentarer:
Se detta kommentarsforum som en insändarsida i en papperstidning. Jag tar oftast in inlägg som följer punkterna nedan, men förbehåller mig rätten att själv välja vad jag publicerar på denna blogg.
1. Helt anonyma kommentarer kommer inte att publiceras. En etablerad blogg bakom inlägget räcker bra.
2. Du som tycker att jag borde skriva om något annat än det jag gör. Skriv själv på din egen blogg! Här bestämmer bara jag vad jag väljer att ta upp, och ur vilket perspektiv. Detta föranleder bl a punkt 3.
3. Kommentarer som inte har med ämnet att göra ignoreras.
4. Inlägg med rasistiskt, homofobt och/eller sexistiskt innehåll släpps inte igenom. Ej heller personpåhopp eller generaliserande, illa underbyggda ommälen om olika grupper t ex feminister. Här håller vi en vänlig ton gentemot varandra och diskuterar innehåll, inte person.
5. Detta är en blogg, d v s en lång räcka av inlägg från min sida. Om du läser ett inlägg och blir fundersam över var jag står i en fråga så kan det ibland hjälpa att läsa några till för att bilda sig en uppfattning. Att medvetet misstolka mina inlägg leder till att jag inte ids bemöta dem. Och jag publicerar bara inlägg jag bemöter.
Att inte följa en eller flera av ovanstående punkter leder alltså till att jag inte släpper igenom inlägget.
Ja, jag hade nog döden dött minst 15 gånger om Carolina hade gjort så när hon var fem!!
SvaraRaderaMen man måste ju ändå säga att det var en företagsam liten pojke...!!
Varm kram..
Jo,
SvaraRaderaSjälv vandrade jag iväg en gång på Domus i Karlstad. Då ropade dom i högtlaren att en liten flicka vid namn Anna-Karin skulle komma till informationen där mamma väntade. Mamma var jätteorolig men själv hade jag bara gått runt och tittat på allt spännande.