lördagen den 31:e oktober 2009

SD och verklighetens firande

Sverigedemokraternas ungdomsordförande Erik Almqvist bojkottar Halloween och säger till E24:

– Även merparten av våra väljare tror jag stödjer en bojkott av Halloween.

Eah? Där tror jag han gör en grov missbedömning. Jag tror att de flesta av deras potentiella väljare tycker det är rätt kul med lite fest som lyser upp novembermörkret.

- Jag tycker det är ovärdigt att ersätta en helg som handlar om att hedra de döda genom att springa runt med något obskyrt som till exempel en fejkkniv genom huvudet.

Men att klä ut sig till död är ju ett sätt att hedra dom döda. Halloween syftar ju till just detta, inklusive festen. Ursprunget finns att finna på Irland och i Skottland där man firade Samhain, keltiska för november då skiktet mellan döda och levande ansågs vara som tunnast. Detta firande kom sedan att utvecklas efter kristnandet till Halloween, med kyrkans godkännande. Det rör sig alltså om en sed att jämföra med det keltiska firandet av valborg (Beltane) och påsk. Inte visste jag att Svergiedemokraterna var så kyrkligt prudentliga att de ansåg att detta endast kan ske genom att tända gravlyktor på kyrkogården.

Hjälplösa och försäkringslösa

Så många gånger som jag fått förklara för vuxna människor i telefon att om du aldrig har varit med i facket så kan du inte förvänta dig att vi skall hjälpa dig nu när din arbetsgivare vill bli av med just dig. Att du inte kan köpa dig en försäkring efter att huset brunnit. Så jag är inte förvånad att folk tror att någon annan skall hjälpa dem när de inte ens tecknat en hemförsäkring inför utlandsresan.

Det var väl typ det första man lärde sig när man började resa utomlands, att på ambassaden kunde man på sin höjd få hjälp med ett provisoriskt pass eller ett lån?

Ändå tror 35 procent av Aftonbladets läsare att UD skall hjälpa dem om de får problem utomlands. Om nu staten skall rycka in varje gång en svensk kör omkull med moppen i Thailand så kanske staten skall få bestämma över vart vi får resa också? Nä, trodde väl inte det.

torsdagen den 29:e oktober 2009

Härskarteknik

Det är inte ofta man får se gubbtjuvars problem med att inte få stå i rampljuset så tydligt som med kommunalrådet Lennart Holmlund i Umeå. Svt fångade det på bild. (Inslaget börjar 30 minuter in på bandet.) En eloge till reportern Kicki Alm som inte undvek att skildra Holmlunds jävla beteende! Läs mer i Västerbottens-Kuriren.

Comhemsåpan rullar vidare

Prankmonkey står i telefonkö hos Comhem.

Mymlan drabbas av en klassiker, the bredbandskollen treatment och uppfinner ett nytt smeknamn till Comhemhelvetet.

Comhem lurar på farfar, 95 år, ett års bundet abonnemang.

Prankmonkey skickas vidare till helgstängt huvudkontor.

71-årig kvinna anlitar släkten i USA för hjälp mot Comhem.

Sugbloggen ger en kraschkurs i hur man skall logga sina samtal till Comhem.

Och Comhem försöker måla grisen med läppstift.
Jag vet inte om man skall skratta eller gråta. Så glada folk blir över något som gör vardagen lite roligare. Vilket ju är fantastiskt kul. Men samtidigt lite sorgligt. Hur tråkiga måste inte våra liv vara!

onsdagen den 28:e oktober 2009

När marknaden får bestämma

Sitter och surfar runt och bekantar mig med Jilin City inför vår planerade rekar-resa dit. Hittar en skola som undervisar 4-14-åringar i engelska. Förvånas lite över deras styltiga engelska på websajten, men ändå inte. Det är ju inte Oxford vi pratar om. Sen läser jag vilka krav de ställer på sina lärare:

"Why Native English Only Applicants
Our school only hires applicants who are native English speakers holding a passport from one of the following countries: Canada, United States, Great Britain, Australia, New Zealand, Ireland and South Africa.

[Ja, OK. Det kan jag köpa. Även om jag vill hävda att min engelska förmodligen är bättre än många s k native speakers från dessa länder. Men OK då.]

Our school advertises and delivers not only language instruction but western cultural exposure as well. This is a market driven decision. Our customers most particularly want North American accented English and culture. As a service provider, we are committed to providing, as much as possible, what the customer wants.


We do give preference to those from North America in our hiring decision since this is what our customers want. This is apart from any judgment on the merits or competencies of non-native English speakers but, again, simply accommodating the reality of the market forces in play in our particular market at this particular time."

Så om kunderna på den fria marknaden vill ha en chimpans som lärare så fixar man det. För det är det som marknaden vill ha! Och marknaden är ju någon slags gudomlighet som man alltid måste lyda. Det är ju dumt att anställa en riktigt bra pedagog från Southampton om man kan få en bräkande Nordamerikan.

Plötsligt hör jag min goda vän Katarina berätta om kvinnan från Mellanvästern som kom in på the Guggenheim Museums utställning om Haute Couture och frågade:

- Where's the Hauty Coyture? (Uttalat Håjty Kåjtjööör)

Det är i ögonblick som detta som jag blir väldigt europeisk och sänder en tanke till min engelsklärare Moa Shutrick som satte högre betyg på elever med brittiskt uttal än på dem med amerikanskt... (Jag fick följdaktligen fyra i engelska, Richard som bott ett år i USA fick trea...)

Nej, jag anser inte att alla nordamerikaner är dåliga pedagoger. Jag anser att språkkunskaperna skall avgöra, inte nationalitet. Och att det är skolan som skall avgöra vad som är god engelska, inte något kallat "marknaden".

Kasta gurka i växthus

Kina anklagar Google för att censurera kinesiska sajter. Det skall bli spännande att se om jag kan blogga från Blogger.com eller läsa Wordpressbloggar när vi åker till Kina nästa gång. Det gick nämligen inte alls sist det begav sig.

Comhem - en sorglig följetong

Här kan man läsa om hur jag redan i april 2007 var frustrerad över Comhem.

Här kan man läsa om hur jag i december 2007 beslutat mig för att byta ut Comhemhelvetet. Det kom dessvärre att ta längre tid än så innan jag gjorde slag i saken...

Här kan man läsa om när Comhem lät en annan person teckna abonnemang i mitt namn.

Här kan man läsa om när jag skrev till Comhem och fick ett idiotsvar till svar. (I skrift, annars får man idiotsvaren på telefon.)

Här kan man läsa hur en annan Comhem-kund börjar få nog.

Och här kan man läsa en person som bestämt sig för att ge igen. Roande, om än frustrerande, läsning.

Obegripligt hur det kan vara obegripligt

Både i Aftonbladet och Expressen tycker kommentatorer att fallet med 15-åringen som misstänks ha mördat sin 19-åriga syster är obegripligt och en psykologisk gåta.

Vad är det som är obegripligt? En gåta? Att en pojke med bokstavsdiagnos tar till våld och sedan låser fast sig i vinkelvolten och vägrar berätta?

Att som Aftonbladets kommentator komma fram till att pojken endera är oskyldig eller en psykologisk gåta är för mig desto mer obegripligt. Han har väl någon form av autism som påverkar hans förmåga att sätta sig in i andra människors känsloliv. Förmodligen har han också en förmåga att låsa fast sig under press eller i okända situationer. Hur tror kommentatorerna att en autistisk pojke reagerar när han förs till en helt ny miljö, i ett förhörsrum med helt nya människor och på några månader förväntas känna förtroende nog inför dessa att berätta vad som verkligen hände? Har för övrigt förhörspersonalen någon som helst utbildning inför att prata med människor med denna funktionsnedsättning?

Av det lilla jag lärt mig om autistiska tillstånd så förefaller pojkens vägran att prata vare sig särskilt obegriplig eller psykologiskt gåtfull.

Uppdatering: Trollhare skriver mycket bättre än jag om detta. Detta föranledde mig att göra ett förtydligande:

Jag hoppas verkligen att mitt blogginlägg inte fått det att låta som att jag sätter likhetstecken mellan mördare och ADHD/autism. Det är inte det som är begripligt, utan snarare varför denne 15-åring inte talar om vad som hänt. (För även om han är oskyldig verkar det ju som han vet mer än polisen och åklagaren lyckats få ur honom.) Det enklaste för honom torde väl vara att låsa fast sig i en position och svara ungefär som han gjort i förhören?

För övrigt begår ju bokstavslösa (tack för den benämingen, Trollhare, den snor jag direkt!) mord var och varannan dag.

Drömboendet

Om jag hade obegränsat med pengar. Om jag vore ekonomiskt oberoende. Då sloge jag till direkt.

måndagen den 26:e oktober 2009

Parkskandal i Ulsvunda!

Att bygga radhus och villor i Ulvsunda Slottspark är ingenting annat än en stor skandal! Jag har bott vid denna park under en större del av mitt liv (under perioden 1988-2005) och får ont i magen av tanken på att den fina parken skall omvandlas till ett trångt radhusgetto.

Börjar se det som en revolutionär handling att sitta länge på Gröna Linjen från Vällingby på morgnarna i stället för att förstöra de få lungor som finns kvar i närförorten.

söndagen den 25:e oktober 2009

Egen härd guld värd?

I mitt förra blogginlägg funderade jag över ordet oikofobi och dess användning inom xenofoba kretsar. När jag föreläser om jämställdhet brukar jag ibland visa en fyrfältare där deltagarna får placera in sig och andra utifrån hur man ser på könen. Anser man att man är på det stora hela mer lika än olika samt lika mycket värda hamnar man i en ruta, anser man att man är olika och olika värda i en annan ruta osv.

När jag läser en debattartikel av professorn i praktisk filosofi, Per Brauhn, i SvD idag reagerar jag på något jag brukar slås av när jag gör fyrfältaren ovan. Att grupper som till synes står långt ifrån varandra kan hamna i samma ruta. Särartsfeministen som anser kvinnor värda mer än män p g a deras "inneboende" goda egenskaper hamnar i samma ruta som talibanledaren som anser kvinnor mindre värda p g a att de inte är män, typ. Brauhn pekar i sin artikel på hur islamister och Sverigedemokrater är mer lika än olika och hämtar näring ur varandras existens.

Självklart kan man göra min fyrfältare utifrån synen på människor från olika kulturer. Dels vi som tror att människor runt om i världen är på det hela taget ganska lika, har lika behov och oftast skrattar åt samma saker, gråter över samma saker och söker kontakt med varandra. Samt att alla dessa enskilda individer självklart har samma värde. Eller de som anser att människor från olika kulturer är på det stora olika och också olika värda. I dessa två ytterligheter hamnar förmodligen islamisterna i samma ruta som Sverigedemokraterna. De delar i själva verket en människosyn där vissa människor är värda mer än andra.

Samma sak slår mig när det gäller oikofobin. En klanledare från en liten by i Kurdistan är förmodligen allt annat än oikofob gentemot sin nation. (Däremot kanske mot den stat han bor i...) Problemet uppstår alltså när klanledaren, eller någon från hans klan, skall flytta till ett annat land, en annan kultur. Då skall han, enligt Sverigedemokraterna, genast bli oikofob. Han skall kasta av sig den egna kulturen, bryta med det egna hemmet och tanken om den egna landsbygden. Och låta sig tas upp i en helt ny kultur. (Som ofta inte vill veta av honom...)

Är det kanske så att Roger Scrutons idé om oikofobi bara är applicerbar på människor som bor kvar i sitt land, sin hembygd, i förhållande till "inkräktare" i denna hembygd? Att vara oikofob är alltså endast negativt så länge man inte ger sig ut i världen?

Eller är det bara negativt när en västerlänning, tillhörande vad man anser vara en slags "högre stående" kultur, är oikofob? Är det kanske så att kurden som flyttar till Sverige förväntas vara oikofob mot det gamla landets kultur (eller åtminstone den kultur han själv anser sig omfattas av) medan en svensk som flyttar till Irak förväntas ta med sig sin, "högre stående" kultur? Eller är det så, vilket jag misstänker, att Scruton och hans anhängare, egentligen anser att det är bäst att var och en stannar hemma hos sig.

Då är jag rädd för att filosofen Scruton inte kommit längre i sitt resonemang än modern till en nära vän som satt hemma vid köksbordet och filosoferade över invandrade människor:

- Kan inte dom vara hemma hos sig? Måste dom komma hit?

lördagen den 24:e oktober 2009

Veckans ickeord: Oikofob

I veckan som gick skrev Sverigedemokraternas ledare en omtalad debattartikel där ett nytt ord lanserades.

”En av mångkulturens många inneboende paradoxer är att den, trots sitt universella anspråk, är ett monokulturellt fenomen som endast funnit grogrund i den postmoderna, oikofoba [bloggförfattarens fetning] västvärlden och som därför också tar sin utgångspunkt i västerländska fenomen och erfarenheter när man bedömer och analyserar omvärlden. "

Oikofob - Det var ett ord jag aldrig hört talas om tidigare. Därför har jag haft anledning att undersöka detta ord närmare, i min vetgirighet. Började med mina vanliga sökkällor med följande resultat:

Inga träffar i SAOB. Inga träffar i SAOL. Inga träffar i Norstedts engelska ord. Inga träffar i Tyda.se. ("Kanske du menade Okapi?")

På svenska Google fick jag 2 210 träffar varav många verkar handla om bloggande om Jimmie Åkessons bruk av ordet samt länkar till mer eller mindre invandringsfientliga och/eller rasistiska bloggar.

I stället måste vi gå till ordets upphovsman, Roger Scruton. Roger Scruton är en brittisk filosof, skribent och landsbygdsaktivist född på 1940-talet, som enligt brittiska Wikipedia hämtat inspiration från konservatismens fader Edmund Burke. Inte helt oväntat är han mindre imponerad över tänkare som Jacques Derrida och Michel Foucault. Scruton framstår som en mångsidig man, dels är han starkt motståndare till det brittiska förbudet mot rävjakt men förespråkar samtidigt att det är fel att äta vissa fisksorter som hotas av utfiske. När det gäller religion verkar Scruton ha intagit en något mer tillåtande inställning än t ex den jämnårige landsmannen Richard Dawkins.

På brittiska Wikipedia finns inga hänvisningar till Scrutons åsikter om kultur och nation. Det gör det däremot på svenska Wikipedia där man skriver att Scruton myntat uttrycket oikophobia som en beskrivning av en nedvärdering av den egna nationen och dess kultur genom en individs identifikation mot vad Scruton menade var dennes "egentliga" nation och/eller kultur. (Oikos - grekiska för “hus,” “familj,” “folk,” eller “nation”.) Scruton har blivit beskylld för att vara rasist, nazist eller xenofob men tillbakavisat beskyllningarna, då han menar att detta är idéer han tar lika mycket avstånd från som kommunism. Samtidigt hävdar han att oikofobi inte är lösningen på den multikulturella situationen i Storbritannien. Hans begrepp har omfamnats av den yttersta högern och i främlingsfientliga kretsar och används i förklenande syfte om människor som inte är tillräckligt nationalistiska.

(Här skulle man behöva en djupare analys av hur människor definierar sitt land. Jag har t ex varit mycket stolt över Sverige som stat i många internationellt jämförande avseenden, men vurmar inte särskilt för Sverige som nation. Jag är t ex mycket stolt över den svenska föräldraförsäkringen (om än inte uttaget av den), men jag går inte runt och känner mig stolt över att vi firar något som kallas midsommar. Jag sätter helt enkelt inte automatiskt likhetstecken mellan staten Sverige och nationen Sverige. Men det krävs en mycket längre utläggning kring detta och det var inte det här blogginläggets syfte.)

Kontentan av ovanstående måste bli att uttrycket oikofob inte kan anses vara språkligt etablerat i andra kretsar än just Jimmie Åkessons. Även om Scruton inte själv anser sig vara xenofob så tas hans idéer om landsbygdsromantik och någon slags inneboende kärlek till hembygden emot med öppna armar av de som är verkligt xenofoba. Att Scruton då håller tal till det belgiska högerpopulistiska partiet Vlaams Belang, där han skall ha introducerat utrycket oikofobi som fientlighet mot det egna landet gör ju att hans idéer självklart kommer användas av denna och andra nationalistiska och rasistiska grupper som ett allmänt skällsord. Scruton menar att tonåringar ofta kommer över sin oikofobi medan den vänsterorienterade "kultureliten" (där var den igen) låser fast sig i detta tillstånd.

Där har vi så det jag funderat över ända sedan jag hörde ordet oikofobi och dess betydelse. Är inte varenda tonåring oikofob? Framför mig ser jag en tonårig ännu inte så rabiat feminist som sitter i bilen på Torpet och surmulet läser Starlet och väntar på att vi skall åka hem till stan. Eller den ännu lite äldre tonåringen som lämnade Karlstad så snart hon bara kunde, fjorton dagar efter studenten, som drog till London och senare Stockholm. Hon hade definitivt en annan syn på sitt heimat då än hon har idag. (Det har också förändrats väsentligt sedan dess, mycket tack vare andra kulturer.) Dock förstår hon fortfarande inte hur hennes kärlek till barndomens landsort skulle hotas av Islam. Eller varför hon som vuxen måste välja hembygden framför äventyret.> Varför får man inte som vuxen fortsätta att omfamna det nya, söka nya intryck, vilja förändring?

Vi borde kanske ändå slå upp den där mongoliska geren på gräsmattan på Torpet, som gäststuga. Ja, tammefan!

fredagen den 23:e oktober 2009

Golfetta

Det här paketet innehållet salami från delikatessdisken. Som värmlänning hajade jag till lite över namnet. Som jag inte alls associerar med Tiger Woods utan snarare med mina favorit Adriana i Sopranos, eller hur hon betraktades av de män som låg bakom hennes försvinnande.

Något som också påminner mig om vad en lärare en gång berättade om sin ankomst till Värmland. Han skulle lära högstadiebarn om kostlära och berättade glad i hågen om proteiner, kolhydrater, fetter... Varpå klassen började asgarva. Efter detta lärade han sig att i stället använda ordet "fettämnen".

Mitt i prick

När jag testar detta på lille mannen och mig själv kommer jag fram till att han är buddhist och jag ateist. Stämmer ju rätt bra.

Tack till Messerschmitt.

Det lilla särintresset kvinnors rättigheter

Organisationen Kvinna till kvinna har genomfört en rent kvantitativ undersökning av hur ofta utrikesminister Carl Bildt har nämnt orden kvinna eller jämställdhet i sina tal och bloggar och artiklar under ett drygt år. Svaret är att vår utrikesminister ansett det föranlett att två gånger ta ordet kvinna i sin mun, och på 508 blogginlägg nämna jämställdhet en gång. När Bildt konfronteras med detta låter han svara, via sin pressekreterare, att han inte kommenterar sådana frågor. Nä, det var ju just det.

Anna Laestadius Larsson berättar om hur hennes vän, beundrare av Bildt, förklarat Bildts agerande med att kvinnors rättigheter är en nischfråga. Ett särintresse.

Som jag känner igen detta. En gång satt jag genom förberedelserna av en hel avtalsrörelse inom facket och gjorde ett litet streck i min kalender varje gång ordet jämställdhet nämndes. Jämställdhet var nämligen, tillsammans med arbetsmiljö, en av styrelsen prioriterad fråga i förbundet, som hade 63 procent kvinnor som medlemmar. Jämställda löner hamnade alltid i topp när medlemmarna fick tala om vad som var viktigt för dem. Att kollektivavtalen är fackets viktigaste redskap för jämställda löner är de flesta överens om. Trots detta tilläts chefen för avtalsrörelsen att helt igga frågan. Om någon bångstyrig ombudsman dristade sig att ta upp frågan behandlade chefen det som att de inte hördes, med tystnad och total ignorans. Med jämna mellanrum upphov en av de kvinnliga ombudsmännen sin stämma för att förlöjliga alla försök till ökad jämställdhet och mångfald. Sådant fjanteri! Möte efter möte satt jag där och förde anteckningar om hur man diskuterade, eller snarare inte diskuterade, hur vi skulle jobba med denna prioriterade fråga. Hur chefen fullständigt ignorerade när kollegor förlöjligade sin styrelses beslut om att jobba med dessa frågor. (I ett privat vinstdrivande företag hade det förmodligen inte accepterats men det gör det, anmärkningsvärt nog, i en demokratisk organisation där tjänstemännen egentligen bara skall hålla käften och utföra vad de demokratiskt valda bestämt.)

Dessa anteckningar lär väl komma väl till hands när jag någon gång får tid att skriva boken om varför facket knappast bidrar till att vi får mer jämställda löner. Lite har hänt sen Yvonne Hirdman skrev boken Med kluven tunga - LO och genusordningen.

Jag ser många likheter mellan utrikesministerns arrogans inför dessa frågor och hur den hanterats av chefer och kollegor inom fackföreningsrörelsen. I just det här fallet var det väldigt tydligt att det hela var en ickefråga för chefen i fråga. Driftiga kvinnor tar sig fram och får bra löner. Att kvinnor som grupp tjänade 92 procent av männens löner, för samma arbete, att nio av tio deltidsarbetande i förbundet var kvinnor, att åttio procent av föräldraledigheten togs ut av kvinnor, det handlade om enskilda beslut fattade av enskilda kvinnor i enskilda situationer. Som självklart får skylla sig själva. Det är verkligen ingenting man som fackförbund bör ägna sig åt. Eller som minister. Eller som regering. Det får nån annan ta hand om. Särorganisationen Kvinna till kvinna till exempel.

torsdagen den 22:e oktober 2009

Ge oss Sverige tillbaka!



Jag fick ett brev ifrån SD, bara härom dagen
Jag öppna och läste – icke!
För jag såg att de var suckers, bara från omslaget
så ni kan sluta att skicka,
Eran hatkampanj, eran reklamkampanj
vi vet redan att de leder till gaskammarn.

Och vi skulle ge er Sverige tillbaka (VA?) ni vill skicka folket tillbaka (VA?)
Så jävla ologiskt och ogenomtänkt
Som om ni hade patent på vad som kallas svenskt
Svenskhet förändras ständigt och jämt
Och har gjort så, enda sen den dagen Sverige fick en gräns.

Ge oss Sverige tillbaka, jag snackar om hela kakan
Ge oss Sverige tillbaka, ge inte bort det till nån Sverigedemokrat va?
Ge oss Sverige tillbaka, som det var innan de började hata
Vi tar Sverige tillbaka, vi valurnan och ute på gatan!

Timbuktu:
Rassar och Nassar precis vid gränsen
Som Kjaersgaard, Jimmie Åkesson och Siv Jenssen
Visst är det hemskt, men samtidigt härligt
att ni tycker mångfalden är så förfärligt
så besvärligt, Sverige i många färger
Blundar hellre än att se er om i världen

Men dölj era budskap väl, era kräk
Beyond logotypen ni är vad ni är.
Och det värsta som kan hända är väl det som redan händer
Att massa nya svenskar härstammar från andra länder

Men all denna rädslan, okunskapen
Det är ett trubbigt vapen, för vad finns kvar sen?
Sverigedemokraten är skev i basen
Claimar rätt till Sverige, och vill ha tillbaks den.
Vad blir kvar i ditt fosterland utan invandrare
Det är som ett fartyg utan ett ankare.

Vem städar dina golv? Vem ska göra din kebab?
Vem ska göra mål i VM? Vem ska köra ambulans?
Vem ska vidga dina vyer? Vem ska lära dina barn?
Vem ska föra Sverige framåt när du bara vill tillbax?

ref

Promoe:
Jag vill inte ha era traditioner, jag vill inte ha eran trygghet
Jag vill inte ha eran definition av det ni kallar svenskhet

Ref:
Ge oss Sverige tillbaka, jag snackar om hela kakan
Ge oss Sverige tillbaka, ge inte bort det till nån Sverigedemokrat va?
Ge oss Sverige tillbaka, som det var innan de började hata
Vi tar Sverige tillbaka, vid valurnan och ute på gatan

Timbuktu:
Ge det tillbaks….

Osmaklig gröt från FN

Utanför Italiens kuster brukar afrikanska flyktingar svälta ihjäl, törsta ihjäl eller helt enkelt drunkna i sina försök att nå Europa. Landet har en regering som är bland de mest hårdföra i kampen för att slippa ta emot flyktingar. Förslagen från regeringspartiet och dess meningsfränder om hur man skall kunna låsa in och särskilja flyktingar mot redan bofasta italienare påminner inte sällan om det sätt man markerade vem som var jude eller bög i Nazityskland. Synen på afrikaner i Italiens regeringskretsar ligger inte långt efter.

Därför blir man inte förvånad när man läser att det var till just Italien som afrikanska barn flögs in till G8-mötet för att matas med gröt av G8-ledarnas fruar. Sedan flögs skolbarnen från Ghana hem igen. Vad man däremot blir förvånad över är att det hela arrangerades av FN, som skall ha pröjsat 3,5 miljoner kronor för att flyga in de små barnen. Men man undrar vad Sarah Brown tänkte där när hon skulle feed the world, liksom. Michelle Obama var tydligen inte på plats, inte heller landstingsrådet Filippa Reinfeldt.

Hur många flyktingar hade man kunnat ta emot i Europa för 3,5 miljoner?

onsdagen den 21:e oktober 2009

När Sverigedemokraterna blev utlänningar

Sverigedemokraterna tittar med beundran i blicken över Sundet mot Danmark. Där finns Pia Kjersgaard och hennes rasistiska Dansk Folkeparti. Åh, om vi kunde få samarbeta med DFP och sola oss lite i deras antimuslimska strålglans. Tänkte Jimmie Åkesson och hans män. Men ack. Från Dansk Folkeparti låter man meddela att man helt enkelt inte samarbetar med utlänningar. (Svenska Dagbladets pappersupplaga idag 21 oktober, där DFP meddelar att man inte har några internationella samarbeten.)

Influensatider

Igår trodde jag att jag skulle vara bättre idag. Så är inte fallet. Om det här är svinpesten så har den en förmåga att komma och gå i skov. Idag är det värre. Vilket plötsligt får mig att inse att jag gjorde rätt som sjukskrev mig. När man inte varit akut sjukskriven från jobbet mer än ett par enstaka gånger på tjugo år så blir man ju lätt lite hispig. Inte är jag så sjuk. Jag tillhör ju de friska. Det ställer till det för kollegor och medlemmar, vem skall kunna hoppa in med så kort varsel? Herregud, visst kan jag jobba! Vilket jag förmodligen gjort om jobbet den här veckan inte inneburit föreläsning om LAS samt omplaceringsförhandling. Det förrra innebär att stå inför 30 pers och föreläsa om LAS i fem timmar. Redan där insåg jag min begränsning. Vilket förmodligen kursdeltagarna och kollegan på kursen är glada för. (Sen undrar jag ju var jag själv fått denna flunsa, om det nu är det det är...)

Samtidigt loggar jag in på Facebook för att uppdatera mig lite om vad folk har för sig. Och får läsa tvärsäkra utlåtanden om att "jag tänker minsann inte vaccinera mig"! Nä, varför vaccinera sig? Varför stanna hemma när man är förkyld? När man kan roa sig med att smitta sin omgivning i stället. För att man är oumbärlig och/eller ändå inte kommer att drabbas.

Tankarna far till min farmor. År 1919, när hon var nio år gammal tvingades familjen gå från bondgården nere i södra Småland, flytta över vägen till ett torp med två rum och kök. Farmors mamma blev ensam med sex barn och ett på väg när farmors pappa strök med i Spanskan. Han var ung bonde med stor familj. Gården som gått i arv i generationer efter storbonden Johannes i Kopparbygd såldes till en granne. Där satt sedan änkan med barnen, farmor Daly, 10, Kalle, 9, Evald, 7, Inga, 6, Dagmar 4, Elmer 2 samt lilla Sonja som var nyfödd. På andra sidan den smala grusvägen låg deras forna hem. När farmor var i 12-årsåldern (kring 1922) fick hon flytta från torpet i Småland till avlägsna släktingar i Uppland för att vara piga hos dem. Jag tror att hennes pappa Anders hade varit tacksam för ett vaccin som kunnat förhindra denna familjetragedi.

måndagen den 19:e oktober 2009

Bajsbrun propaganda år 2009

Idag publicerade Aftonbladet en debattartikel författad av Sverigedemokraterna. En artikel som mycket väl kan komma att tolkas som hets mot folkgrupp, ren rasism. De vanligaste förekommande orden i artikeln är MÅNGA; MUSLIMSKA; ISLAM; SVERIGE och SVENSKA. Vi och dom. Det yttre hotet, det största sedan andra världskriget, som har tagit sig in i vårt land och nu håller på att äta upp oss inifrån, om vi inte slänger ut dem. Dom kommer hit och snor våra jobb och våldtar våra kvinnor. SD åter till sina rötterna i BSS, Bevara Sverige Svenskt.

Artikeln är högtravande och de flesta av SD:s väljare lär väl knappast ta sig förbi första meningen. Själv har jag aldrig ens hört ordet oikofob. Dessutom innehåller artikeln så mycket lögner och skitsnack att det som blir kvar knappast skulle gått att publicera, än mindre styrka SD:s tes. Det handlar inte bara om deras sätt att använda statistik som förbannad lögn utan även om den historiska beskrivningen av Islam och humanismen. I själva verket dog tanken om humanismen ut i Europa men levde kvar i arabvärlden, varifrån den sedan återkom till Europa under senmedeltiden och renässansen.

I helgen höll SD riksmöte och där diskuterades förslaget att införa en barnpeng till unga förstföderskor för att de skall föda i stället för att göra abort. (Enligt SvD pappersupplagen igår 18 oktober 2009.) Etniskt svenska kvinnor vill säga. Detta blev tydligt i debatten då förslaget kritiserades för att bidraget ju också skulle gå till invandrade kvinnor och de skall tydligen inte föda barn tidigt. Även i Aftonbladetartikeln hänvisas till muslimers höga födelsetal.

Det är bra att Sverigedemokraterna visar sitt rätta ansikte. När dom pekar ut alla människor som tillhör en viss religion som potentiella terrorister och våldtäktsmän. När dom öppet deklarerar att invandrarungar vill vi ju inte skall födas i vårt fina land. Nu väntar vi på att SD skall föreslå introduktionen av raskort för att uppnå sina mål om ett renrasigt Sverige. Fast jag tycker det är bra att dom visar vad dom står för, i stället för att försöka tona ner sin främlingsfientlighet. Nu vet vi en gång för alla på vilken värdegrund Sverigedemokraternas politik vilar och kan ta ställning till om det är något vi vill främja.

Bland oss som väljer att driva en annan politik än SD ingår förhoppningsvis även Allianspartiernas politiker, även om de inte riktigt velat bekänna färg. Och även om man ibland oroar sig för var de egentligen står med förslag om tvångsgynundersökningar, språktest och förbud mot huvudduk i TV. Eller som när två centergubbar sitter och skriver motioner om förbud mot heltäckande klädesdräkt för muslimska kvinnor. När de kvinnor som i Sverige idag täcker sig helt knappast är fler än antalet kristna nunnor... Det är nog dags för Allianspartierna att ta tag i verkliga samhällsproblem, som att nazistiska idéer sprids i valrörelsen, än hur en försvinnande liten grupp kvinnor väljer att klä sig.

Det är dags för statsminister Fredrik Reinfeldt att klargöra huruvida en röst på Moderaterna eller något av allianspartierna också är en röst på Sverigedemokraterna. Idag har han hunnit uttala att han ser det svårt att regera med SD. Det är ett välkommet besked som vi vill höras upprepas om och om igen. Det handlar trots allt om vilket slags samhälle vi vill leva i. Ett där man lever sida vid sida trots olikheter, eller ett där politikerna skall bestämma vilka etniska och religiösa grupper som skall uppmuntras att skaffa barn.

Andra bloggare som skriver bra om ämnet: Tokmoderaten, Svensson, Jinge, Guero, Mymlan

Fotnot: Man märker att man inte är helt hundra när det tar tolv timmar att skriva ett blogginlägg som vanligen skrivs på 30 minuter... Den som nös på mig (eller om det var på lille mannen) skulle jag vilja ha ett snack med...

Somebody sneezed on me...


(You bugger!)

söndagen den 18:e oktober 2009

Varför iggar Folkpartiet arabiskan?

I förkylningsdimman läser jag om Folkpartiets förslag om att införa engelska från första klass samt kinesiska (mandarin) på gymnasiet. Bra FP-förslag, för ovanlighetens skull. Men jag förstår inte varför FP inte föreslår alla officiella FN-språk på en gång: spanska, kinesiska (mandarin), ryska, arabiska, engelska och franska. Vad har Folkpartiet emot t ex arabiskan, som väl ändå lär vara ett av våra största språk i Sverige, jämte finska, engelska och skandinaviska språk? Och vem läser tyska idag, och varför? Nä, utöver engelska borde spanska, arabiska och kinesiska borde vara grundspråken på gymnasienivå, sen får var och en välja om man vill lära sig fler språk.

Själv skulle jag gärna lära mig spanska, kinesiska, persiska och snygga till min italienska. Men det får väl bli i ett annat liv... Om jag nu inte hamnar med lille mannen i Manchuriet och kan ta en kurs i putonghua* för invandrare...

* Vanligt språk d v s mandarin

lördagen den 17:e oktober 2009

Ta debatten med SD

Om jag tidigare varit tveksam till att ta debatten med Sverigedemokraterna för att det är svårt att debattera på ett vettigt sätt med populister som ljuger och skarvar... Så har jag ändra mig nu. Låt Dagens Arbetes Anna Tiberg sköta partiledarutfrågningarna inför valet 2010! Och låt oss hoppas att SD inte hinner rensa ut sina stolpskott innan dess!

Köket äntligen färdigmålat på Torpet!


I Sverige bor ministrarna i studenternas lägenheter

Hos Skavlan förra helgen berättade finansminister Anders Borg flinande att han minsann lever påvert i veckorna i Stockholm. Han bor i studentlägenhet och äter omelett. DN har uppmärksammat det faktum att finansministern ockuperar en lägenhet som annars skulle kunnat hyras ut till en student. Borg borde ha råd att skaffa sig ett eget boende, kan man tycka.

Svenska Studentbostadsföreningen, SSBF, hade bara någon vecka tidigare, i ett pressmeddelande, slagit fast att finansministern inte verkade det minsta intresserad av att få fart på byggandet av fler studentbostäder.

- Vi vet ju att Anders Borg inte är allt för intresserad av studentbostäder, men är det något år som han borde varit intresserad så är det ju i år med tanke på den bostadssituation som varit vid höstterminsstarterna runt om i landet, säger Kerstin Brolén, generalsekreterare på Svenska Studentbostadsföreningen.
Ja... What can you say, som Tony Soporano skulle sagt.

Jerry del II

torsdagen den 15:e oktober 2009

Go Praktikant-Jerry!

Jag mötte Richard

Det är nu tio år sedan jag träffade Richard Goldstone, den sydafrikanske juristen och chefsåklagaren för FN-tribunalerna för Jugoslavien och Rwanda. Det var ett stort ögonblick när man fick möjlighet att skaka hand med en av världens främsta människorättskämpar, särskilt för mig som rättsvetare och som då studerade internationell politik och MR i Skottland, där mötet ägde rum.

Goldstone har nu tilldelats det nyinstiftade Stockholm Human Rights Award. Prisceremonin äger rum i Stockholm den 3 december. Då kommer pristagaren också att hålla en föreläsning över ett ämne med anknytning till rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Frågan är om denna föreläsning kommer vara öppen för allmänheten, i såfall är den väl värd att bevista.

Sen måste jag ju säga att det känns lite häftigt att få säga till lille mannen, statsvetaren, i TV-soffan, när dom pratar om Goldstones rapport om krigsförbrytelserna i Gaza tidigare i år, att honom har jag träffat. ;) Mitt största "jag mötte Lassie moment".

onsdagen den 14:e oktober 2009

Den osynlige ledaren

Personerna bakom denna lista har iofs inte koll på skillnaden mellan regeringschefer och statsöverhuvuden men lite kul är det att Fredrik Reinfeldt inte ens får vara med när man listar världens snyggaste ledare. Betyder detta att Kim Jung Il och Robert Mugabe är snyggare?

Brevet från Tele2

"Hej och tack för din beställning!
Vi är glada att du valt Tele2 som leverantör och hoppas och tror att du ska bli nöjd med ditt val."

Ja, det hoppas jag också. Hoppas att aldrig mer vräka ur mig tre svordomar i en mening till en kundtjänst... (Ja, jag brukar inte göra det men idag brast det fullständigt över Comhems oförmåga att leverera bredbandsuppkoppling samt oförmåga att hjälpa till, "ring igen om tjugo minuter...".)

Brevet till Comhem

Hej,
Jag har varit kund hos er i många år men nu tvingats säga upp mitt abonnemang eftersom ni inte levererar som avtalat. De senaste två månaderna har jag drabbats av tiotalet avbrott i internettrafiken vilket sker på vardagskvällar, helger, morgnar när som helst.

Jag har tre månaders uppsägningstid och betalar 369 kr i månaden utan att få tillgång till internet när jag behöver det. Nu undrar jag om man kan få avdrag på kvarvarande inbetalning för november med tanke på att jag inte fått det jag betalat för.

Sen måste jag säga att det är USELT att er kundsupport aldrig har någon information om vad problemen beror på (inte ens när det rör sig om planerat underhåll, eller när många ringt och klagat), att dom lovar att höra av sig när det är igång igen men inte gör det samt att man ofta blir behandlad som en idiot. När man ringer er för tionde gången VET man vad man skall göra för att starta om modemet.

Med vänlig men frustrerad hälsning

Uppdatering:
Hej och tack för ditt e-postmeddelande!
Det har legat ett känt fel i ert område. Våra tekniker skall vara klara med det nu.
Med vänlig hälsning
Com Hem AB Kundservice

Goddag yxskaft!

söndagen den 11:e oktober 2009

Sorry!

Det har varit segt här på sistone men jag lovar bättring, Sara R! Åter i stan efter klubbordförandekonferens i Stenugsund och höststädning på Torpet i Värmland. Bilder på vårt nymålade kök kommer. Men nu skall jag sova. Känns som om sömn är en bristvara nu för tiden.

Och imorgon skall jag äta lunch med min gamla chef och HTF-kollega och sedan kommer Signy på besök från en huvudstad till en annan! DET är något att se fram emot! :)

Sen har jag sex Svenska Dagbladet och fyra Värmlands Folkblad som ligger oläst på köksbordet. Fast det skall erkännas att jag tjuvläst en del av dem under veckan som gått. (Annars var onsdagskvällens skaldjursmiddag en hit när jag delade bord med journalistklubbrepresentanterna från båda dessa tidningar.)

torsdagen den 8:e oktober 2009

Var är vi?

Sitter i samma fåtölj som igår kväll, belägen i Stenungsund, och konstaterar att jag nu är i Örebro. Igår var jag i Skåne nånstans. Telia trådlöst moves in mysterious ways.

I helgen skall jag i allafall befinna mig på Torpet och sooova. Det har jag gjort väldigt dåligt här. Och det beror inte på sena nätter med Gejje och gänget, som på HTF-tiden, utan på för smal säng och störningar utanför fönstret. När man fixat det ena, genom att flytta ena sängen drabbas man av det andra. Och jag börjar bli en riktig surkärring. Äter medicin där en biverkning sägs vara nedstämdhet. Tror dock inte att det bara är medicinen som är orsak till detta. Snarare är det en fråga om var jag befinner mig och varför. Upcoming 42-årskris?

Eller så kanske dom skulle skickat oss gamla HTF:are på gruppterapi när förbundet upplöstes och så många slutade. Det är som ett långt äktenskap som plötsligt inte är längre, där parterna träffat andra men ingen känner sig riktigt bekväma. Vi romantiserar och minns och blir sentimentala, för så här i efterhand minns man ju bara det positiva. Runes återhållsamhet med ekonomin och Ulfs njugghet med arbetstiderna, vägran att göra något åt arbetsbelastningen trots att folk bröt ihop och värre, allt är förlåtet. (Nedstämdhet orsakas också av att det värsta hände en fin f d kollega i helgen som gick. Som passerade en gräns och inte orkade längre. Imorgon är jag med er i tanken!) Allt det där som vi genom åren irriterat oss på är dock oftast som bortblåst och kvar finns bara minnet av en gemenskap som gick utanpå det mesta.

Ett år har gått sedan jag slutade. Kylan kommer tidigare i år.

tisdagen den 6:e oktober 2009

Halmdockornas förlovade land

Har tidigare skrivit om hur nejsägare och hycklare försöker schabbla bort frågor genom att ge sina motståndare åsikter de inte har. D v s genom s k strawmans, att om en person t ex säger sig vilja ha en allmän sjukförsäkring så säger motståndaren till en sådan allmän sjukförsäkring att

- Du vill alltså att gamla mormor skall ligga och dö i ensamhet!

Nä, det går helt enkelt inte att följa detta resonemang eftersom effekten av en allmän sjukförsäkring knappast blir att gamla mormor kommer dö. Åtminstone inte p g a att hon får gratis vård i allafall.

I USA firar dock halmdockemakarna julafton just nu, där de försöker utmåla president Obamas sjukvårdsförslag som något alldeles fruktansvärt kommunistiskt. Vård för alla? Åh fy så horribelt! (Det där var däremot en inte helt inkonsekvent slutsats av att man med tal om nazism och kommunism försöker stoppa ett förslag som innebär att man alla amerikaner skall ha skydd om de blir sjuka. Till skillnad mot halmdockorna som ofta bär karaktären av inkonsekvens.)

I en krönika i Värmlands Folkblad i lördags kunde vi läsa om vad som händer när man släpper populismen fri bland folket där ute i verkligheten. Ta detta som en varning för vad som kan hända om man inte försöker mota Göran och Jimmie i grind.

måndagen den 5:e oktober 2009

REPUBLIK NU GENAST, FÖR FAN!

När jag propagerar för republik brukar jag mötas av argumentet att vår monarki inte har någon egentlig makt och den inte är farlig för demokratin. Att dom bara har ceremoniella funktioner. Maken brukar fnysa att det ju är så länge kungen är så hygglig att han väljer att avstå sin makt som statschef. Nu har en moderatkvinna i riksdagen motionerat för att kungen skall få utse statsminister. Det tycker hon vore fint.

Aaaaaaarggggggghhhhhhhhhh!

Jag blir galen på dessa jävla ufon! Ursäkta mig, jag brukar inte uttrycka mig såhär på bloggen men det får tammefan vara någon jävla måtta på idiotiska förslag från högerpartierna. Varför skulle en person som inte är vald, som inte är tillsatt utifrån sin kompetens, som bara sitter där han sitter för att hans anfader, som inte ens var kunglig, blev utnämnd till kung för 200 år sen, och för att Hjalmar Branting räddade hans farfars far kvar vid makten, varför skulle han sitta och bestämma vem som skall leda regeringen? Annicka Engblom, M, anser att det dels är mer demokratiskt, dels mer opolitiskt. Man tar sig för pannan. Moderaterna skulle när som helst kunna stoppa in Anna Anka i riksdagen, utan att man skulle märka någon större skillnad.

Monarkin är farlig för demokratin. Det bästa vore att inrätta republik nu. Innan det är för sent.

Herman Lindqvist blottar sina fördomar

Här på bloggen kunde ni i somras läsa om den påhittiga vänstern i Örebro som bokat plats på Stortorget samtidigt som rojalisterna i kommunledningen skall fira nån gammal, inte särskilt blåblodig advokatson som för 200 år sedan utnämndes till kung i Sverige.

Ärkerojalisten himself, Herman Lindqvist, blev jätteputt över vänsterns tilltag. Så putt att han till och med skrev en krönika i Aftonbladet där han mer eller mindre uppmanade vänsterns representant att hålla käften eftersom denne inte är infödd örebroare utan kommer från Irak.

Min mor är infödd örerbroare, min man också. Ingen av dem bor längre i Örebro men med ett sådant sätt att resonera borde de ju få vara med och bestämma. Jag vet i allafall vad den lille mannen skulle säga...